Muscadet – melonen från Bourgogne

Första gången jag intresserade mig för druvan Melon de Bourgogne var för snart 20 år sedan. Vi provade oss då igenom Systembolagets utbud av viner från Loire, från Atlantkust i väster till de inre östra delarna. Provningsrutten började alltså i Muscadet i Nantais-området, med dess lätta viner som passar så bra till skaldjur.

Det blev en hel del Muscadet tiden därefter. Till räkor. Till lättare fiskrätter. Och till musslor. Sedan kom andra områden in på repertoaren. Till skaldjuren dök istället alltsom oftast upp en Chablis eller en Sancerre. Muscadeten förvisades till att bli ett exempel på vin gjort ”sur lie” som snarast pliktskyldigt provades som en del i översikten av franska vita viner.

Så tidigt i våras dök en Muscadet upp på Systemet. Munskänkarnas vinjournal gav det ett bra betyg för prisklassen och utnämnde det till ett perfekt ostronvin. Vi instämde i lovsången och gav det utmärkelsen ”sommarens räkvin”. Intresset för Muscadet var därmed återuppväckt.

Melon de Bourgogne, eller bara Melon, är druvan bakom Muscadetvinerna. Den enda godkända. Och antagligen mer känd under just namnet Muscadet. Jag fascinerades av namnet redan för 20 år sedan. Melon de Bourgogne, alltså översatt från franskan som ”melon från Bourgogne”. Varför melon? Var druvorna speciellt stora? Eller skulle vinet dofta melon?

Melon kom till Loire från Bourgogne redan på medeltiden, då man vet att den var planerad i Anjou. Sin stora utbredning fick den dock först efter den förskräckliga frostvintern 1709. I Nantais dog nästan alla vinstockar och Melon fick ersätta många av de tidigare planteringarna. Inte ett så konstigt val eftersom sorten är härdig mot kyla och dessutom ger en bra avkastning. Skulle de första knopparna skadas av en sen vårfrost, kan även den andra generationen av knoppar ge druvor. Sin dominerade ställning i Nantais erhöll Melon på 1800-talet, då holländska handlare efterfrågade stora volymer neutrala vita viner som kunde användas till destillering.

Idag vet vi genom DNA-analys att Melon har Pinot och Heunisch Weiss (även känd som Gouais blanc) som föräldrar. Den senare är en fransk druva som var vanlig under medeltiden. Men redan på 1500-talet började den på myndigheternas order att bytas ut mot bättre sorter eftersom man tyckte att vinet höll en medioker kvalitet. Det intressanta med Heunisch Weiss är istället att den är pappa till ett flertal moderna druvsorter. Vad sägs om Gamay? Eller den ädla Chardonnay? Inte illa av en gammal bonddräng.

Tillbaka till melonerna. Hur ser den här gröna druvan ut? Små till medelstora druvor. Nehe, då kan det ju inte vara storleken som gett den namnet. Doft och smak då?

Jancis Robinson beskriver i boken Druvor och viner, Melon som blindprovarens skräck på grund av den neutrala karaktären. Men lite citrus, mineral och svaga äppletoner, ibland till och med lite sälta, kan man hitta. Det är lätt och fräscht, med mer syra än frukt. När den lagras ”sur lie” blir resultatet en ökad fyllighet, en lätt spritsighet och små jästtoner.

Näsa och gom var därför riktigt inställda på att leta efter melontoner, när vi nyligen provade ett antal Muscadeter. Kanske aningen honungsmelon i ett av vinerna, men kanske inbillade jag mig eftersom jag så gärna ville hitta det. Doften försvann lika fort som den kom.

Den nya favoriten från i våras höll i provningen ställningen som gott och prisvärt räkfavoritvin. En utmärkelse som validerats under sommarens räkfester.

Vinet är Château du Cléray, Muscadet Sèvre et Maine sur lie (nr 2185, 62 kr), från producenten Pierre-Jean Sauvion. Årgången är nu 2011, jämfört med vårens 2010.

Doften friskt fruktig med citrus, mineral, gula äpplen och aningen jästton. Smaken frisk med bra frukt, relativt fyllig och en lätt spritsig känsla. Hygglig eftersmak med citrus och lite anis.

Men frågan återstår. Varifrån kommer melonerna?

Annonser

2 thoughts on “Muscadet – melonen från Bourgogne”

Kommentarer inaktiverade.