Ett vackert vin

Brukar du beskriva ett vin som vackert? I mina provningsnoteringar är det inte så vanligt. Och när det väl förekommer, så är det av någon anledning oftare det engelska ”beautiful” som slinker in. A beautiful wine. Ett riktigt bra vin.

Vackert! Det känns att allt härligt att ta det svenska ordet i munnen också. Ett vackert vin! Mmm, inte dumt. Men hur är ett vackert vin? Och kan vi verkligen säga så?

Oftast använder vi vacker för att beskriva intryck från två av våra sinnen. Vi ser en vacker blomma. Vi lyssnar till en vacker sång. En vacker doft eller en vacker smak är däremot ovanligt. Ett vackert känselintryck förekommer knappast, medan om vi vidgar betydelsen av känslan, så kan den ju faktiskt vara skön.

Vacker, skön, fager, grann, ljuvlig, snygg, stilig, tjusig. Alla synonomer och fler finns det. En vacker person, ett djur, ett konstverk, olika föremål. Vi kan beskriva dem som skönheter, när vi så tycker.

Saker kan alltså vara vackra. Tar vi den infallsvinkeln till vinets bedårande värld (se där, återigen en synonym till vacker), så kanske någon tänker på vinflaskan eller etiketten. Kanske den speciella champagneflaska som Louis Roederer tog fram i slutet av 1800-talet. En vacker klar kristallflaska som fylldes med en unik cuvée enbart för den ryske tsaren Alexander II:s privata konsumtion. Cristal var född. Flaskan var vacker, men vinet – var det också vackert?

På området välkända vackra etiketter går tankarna till Château Mouton Rothschild. 1924 skapades den första etiketten prydd av ett vackert unikt konstverk. Designen var densamma till 1946, då en etikett designades speciellt för att fira freden efter andra världskriget. Det blev en succé som sedan följts upp varje år (med undantag för 1953 och 1977, om vi ska vara petiga). En ny konstnär, ett nytt konstverk för årgångens vackra etikett och för dess vin.

Andra kanske tänker på det sköna landskap där vinet har sin vagga. En vacker natur. Som där Mosel ringlar fram och nästan slår knut på sig själv. Vinstockar som klättrar utefter de branta sluttningarna. Eller vingårdarna som klättrar uppför sluttningarna till de dramatiskt spetsiga bergskammarna i Stellenbosch; Simonsberg, Stellenbosch Mountains, Helderberg.

Nej, nu håller jag väl på att liksom katten spatsera kring het gröt. Det var det här med vinet vi dricker. Kan vi kalla det vackert? Ja, i alla fall om vi använder synonymen skön och speciellt om vi levt i en äldre tid.

Kunskapshunger på ord kan stillas av den utmärkta Svenska Akademiens Ordbok. Tyvärr har akademien ännu inte hunnit fram till ordet vacker. Tyna är det sista officiella för dagen. Men S kommer före T, så synonymen skön finns och kan ge en viss vägledning.

Och tänk, då visar det sig att ordet skön genom åren använts både om doft- och smakintryck. Det kan lukta skönt och det kan smaka skönt. Då är det angenämt och härligt. Det är gott och delikat. På 1600- och 1700-talen uttrycktes också kvalitet genom ordet skön. Skön betydde utmärkt, av utsökt beskaffenhet, mycket bra.

Så visst kan vår dryck, vårt vin vara skönt. Då doftar det angenämt och smakar gott och länge. Det av hög kvalitet. Jag anser att ett utmärkt vin också ska spegla sin födelseplats. Alltså är ett skönt vin ett vin som stolt kan visa upp en typisk druvkaraktär och en ursprungskänsla, sin terroir.

Nu sägs det ju att skönheten ligger i betraktarens öga. Upplevelsen är personlig. Analogt ligger det sköna vinet i betraktarens gom. Utmärkt för mig kan vara något annat för dig. Var och en får lita till sin egen smak och sina egna sinnen.

Är känslan ljuvligt skön från första doften tills att den sista eftersmaken klingat av, då är det en bra bit på väg. Finns ursprungskänslan också där, då är det vackert. En skönhet. A beautiful wine. Ett vackert vin.

Annonser