Radioprogrammet Kaliber hade idag ett inslag om chilenska vinarbetares situation. Kontentan är att de vackra ord som ställs upp i Systembolagets riktlinjer för socialt ansvarstagande (CSR, Corporate Social Responsibility) inte följs i praktiken. Och att SB valt att ”skynda långsamt” för att inte äventyra sina affärsrelationer. Alla vinintresserade borde ta sig tid att lyssna på reportaget.
Vi får i glaset det vi betalar för. (I alla fall så länge vi håller oss till rimliga prislägen och avhåller oss från de riktiga finvarumärkenas pristillägg möjliggjorda av en efterfrågan som är större än utbudet.) Det kostar helt enkelt mer att producera kvalitet.
Men en alltför låg prislapp på flaskan eller boxen innebär mer än sämre kvalitet i glaset. Det blir mycket svårt för vinbonden att bedriva jordbruket på ett hållbart sätt (jo, vinodling är ju faktiskt jordbruk). Och lönen till de som jobbar i vinindustrin blir också därefter. Liksom även andra anställningsvillkor, vilket belyses väl i Kalibers reportage.
Lars Torstenson har på sin läsvärda blogg vinifierat flera inlägg som belyser problematiken. Läs till exempel det här om Systembolagets sortimentpolitik som innehåller ett intressant räkneexempel och pekar på effekterna av ett alltför lågt pris.
Det är verkligen hög tid att markera att det här inte är okej. Naturligtvis ska vi inte köpa de här underprissatta produkterna. Och närhelst lämpligt tillfälle ges bör vi prata om det och informera. Hjälpa till att skapa en medvetenhet både bland andra vinintresserade och vinköpare i allmänhet. Och agerar inte SB och importörer, så måste vi konsumenter tala om för dem att vi inte tycker det är acceptabelt. Markera med ord och handling – ta konsumentansvar och försök att påverka!
Ljuva Druvor 