Tips till petroleumälskare

Gillar du Rieslingviner som har petroleumkaraktär? Har du inte lust att vänta många, många år på att lagringen ska frammana den rätta karaktären? Leta då efter en australiensisk Eden eller Clare Valley Riesling från ett varmt och soligt år som buteljerats på en flaska försluten med skruvkapsyl. Och om du verkligen vill säkerställa en rejäl petroleumbouquet, se då till att först lagra flaskan en tid i 30° C.

Forskare på The Australien Wine Research Institute (1) har undersökt vad det är som påverkar nivån av TDN i Rieslingviner. TDN är förkortningen som vi vanliga petroleumälskare kan lära oss. Det kemiska namnet på den här doften är nämligen tungvrickande: 1,1,6-trimetyl-1,2-dihydronaftalen. En del älskar den, andra menar till och med att TDN är en defekt.

Flera faktorer samverkar för att ge Rieslingvinet en högre nivå av TDN. Vi kommer strax till dem. Men först lite kemi. Häng med nu – det här är spännande!

Det intressanta är nämligen att halten TDN i druvor och druvjuice i stort sett är obefintlig. Vårt ljuvliga doftämne skapas senare. Istället är det så kallade karotenoider som är grunden. Karotenoid? Vad då? Ja, det finns faktiskt många olika sådana här karotenoider. Du har nog hört talas om betakaroten. Ämnet som ofta bara kallas för karoten och ger morötterna deras vackra orange färg. Drygt ett dussin olika karotenoider har man hittat i druvor, inklusive det vanliga betakarotenet. Mest finns i skalet, ca tre gånger så mycket som i druvköttet.

I druvan startar uppbyggnaden av karotenoiderna strax efter fruktsättning. Men när druvorna börjar ändra färg, vid verasion, då slutar de glada tillväxtdagarna och övergår i hänsynslös nedbrytning. I den processen skapas små molekyler som kallas C13-norisoprenoider och som också innehåller de ämnen som skapar TDN.

C13-norisprenoiderna lider av en het förälskelse. Objektet för deras dyrkan är sockermolekyler och de klänger sig fast vid dem. På så sätt skapas ”doftreservoarer” som under lagring långsamt släpper ut TDN och därmed också vår underbara petroleumdoft.

Alltså, högre halt av karotenoider i druvan ger mer petroleumdoft. Då är ju den intressanta frågan, om halten går att påverka? Ja, enligt forskarna så är det möjligt. Ju mer direkt sol och värme som druvorna utsätts för, ju mer karotenoider. Om vinrankans blad skuggar druvorna, då hämmas alltså tillväxten. Vinodlaren påverkar alltså halten genom att styra utvecklingen av vinrankans lövverk. Förutom val av beskärning påverkar mängden gödsel utvecklingen. Mer gödsel ger fler blad som ger mer skugga till druvorna. Och på motsvarande sätt kan torka och vattenstress minska lövverket och därmed ge druvorna mer sol.

När väl vinet hamnat i flaskan så växer TDN-nivån till i vinet genom ”doftreservoarerna”. Även här finns det flera faktorer som påverkar.

Förutom att nivån TDN ökar med ålder, så påverkar även lagringstemperaturen. Vin som lagrats vid 30° C har betydligt högre TDN-halt än de som lagrats vid 15° C.

Ju högre syrahalt vinet har, desto snabbare utvecklas petroleumkaraktären. Det beror på att andra doftämnen (monoterpener och estrar), som maskerar TDN-doften och ger vinet citrusaromer, fruktiga och blommiga dofter, bryts ner i vinets syrerika miljö.

Och faktiskt påverkar även flaskförslutningen TDN-nivån. Undersökningar har visat att naturkork och syntetiska förslutningar under en period om två år absorberar mer än hälften av TDN:et i vinet. Skruvkapsylen påverkade däremot inte alls TDN-halten.

Vi petroleumälskare bör alltså leta efter Rieslingviner som

  • Har gjorts på druvor som fått mycket värme och direkt sol. Varma och solrika årgångar alltså.
  • Från producenter som inte anser petroleum vara en defekt och därför vidtar extra åtgärder för att skugga druvorna.
  • Har hög syrahalt, vilket de allra flesta Rieslingviner har.
  • Har skruvkork.
  • Kan vi dessutom misstänka att vinet fraktats varmt och stått på varma butikshyllor ökar vi på chansen. Om inte annat, kan ju den där i övrigt olämpliga vinlagringsplatsen i det varma köket fungera som TDN-aktivator.

Tim Adams Clare Valley Riesling 2011Vi provade en Tim Adams Riesling 2011, från Clare Valley i South Australia. Clare Valley är, liksom närliggande Eden Valley, känt för sina Rieslingviner vilka oftast uppvisar en god petroleumkaraktär. Även om 2011 var ett svalare år, med förhållandevis få soltimmar, så blev vi nöjda med valet. Här fanns det en begynnande god petroleumkaraktär i form av en läcker doft av cykelslang. Torr, med fin hög syra. Fruktiga toner med citrus, gråpäron och knappt mogen melon. Bra mineraltoner. En läcker lång eftersmak med citrus och cykelslang. Riktigt gott!

Referens:
(1) Black, C. et al. (2012), ”Aged Riesling and the development of TDN”, Wine & Viticulture Journal, September/October 2012.

Annonser

3 thoughts on “Tips till petroleumälskare”

  1. Mycket intressant inlägg – lärde mig massor – tack å bock! 🙂 Är ingen stor fantast av allt för stor petroleumnyans, men så är jag också novis när det gäller Rieslingviner. Men ju mer man lär sig, ju mer intressant blir det….

    Gilla

    1. Kul du gillade inlägget! Ja, det går ju att använda den här kunskapen omvänt också. Vad man ska leta efter om man inte vill ha så mycket petroleum.

      Gilla

Kommentarer inaktiverade.