Septembernyheter

Tre favoriter utkristalliserade sig när vi provade några av september månads nyheter i den lägre prisklassen. Den snabba sammanfattning av dessa tre är: Bra och lättklunkat av välkänd druva. Varmt och bestämt på trendig druva. Läckert på intressant druvblandning för den nyfikne.

NyheterSeptember_20130903_201709_w

Künstler Pinot Noir Tradition 2011 är ”bra på den välkända druvan”. Från tyska Rheingau men med ett stänk av nya världen-känsla genom den insmickrande söta frukten. Tankarna går osökt västerut. Trots sina unga år väl utvecklad med begynnande mognad. Det är inte ofta man får en så här bra Pinot noir till vardagspriset 99 kr. Ett fynd tycker vi. Druvorna kommer från Weingut Künstlers vingårdar i Hochheim am Main. Lagrat 14 månader på fransk ek. Gott att dricka nu.

Uttalad fruktig doft av saftiga jordgubbar och rabarber med tydlig fatkaraktär och animaliska mognadstoner kryddat med en smula väldoftande kompost. Medelfylligt med bra syra och avrundade tanniner. Fatig och fruktig smak som avslutas i en fin jordgubbssyltig eftersmak. Lättdrucket med fina nyanser och bra karaktär som passar både soffan och till tallriken.

El Castro de Valtuille 2010 från Bodegas Vinedos Castro Ventosa (119 kr) föll oss också i smaken. Vi är i Bierzo, i det nordvästra hörnet av Spanien, närmare bestämt i Castilla y Léon. Här har den trendiga druvan Mencía sin främsta hemvist och Raúl Perez har omvandlat frukten till ett varmt och bestämda vin med bra karaktär. Här har musten både fått jäsa på små franska barriquer, av varierande ålder mellan ett till fem år, och sedan lagrats på desamma i tio månader. Bra nu, men kan sparas några år.

En tät blåröd färg möter oss. Doften är medelstor, utvecklad, lite blyg i starten. Här finns skogsbär, moreller och kryddiga toner av örter och kryddpeppar samt ett stråk av gummi. Det är välbalanserat, med bra koncentration. Fylligt, frisk syra och en rejäl dos tanniner. I smaken dominerar kryddigheten tillsammans med fat och mörka bär. God längd. Varmt, stramt och strävt, ett vin som talar om var glaset ska stå – inget mes här inte.

Sist, men inte minst (en halv poäng högre än de två föregående) tar vi vespan till norra Italien. La Vespa 2010 (119 kr) kommer från distriktet Monferrato. Monferrato!? Che? Ja, det är väl inte det distrikt som vi oftast hör talas om i Piemonte. Men här ligger det, omfattar ungefär samma område som Barbera d’Asti, men tillåter många druvor.

Det som är riktigt intressant i detta vin, speciellt för samlaren av ovanliga druvsorter, är Albarossa. En italiensk korsning från 1938 av Barbera och Chatus, som är en riktigt gammal druva. Chatus är också känd under synonymen Nebbiolo di Dronero, vilket antagligen var anledningen till att Albarossas ”fader” Giovanni Dalmasso, hävdade att korsningen var just Barbera x Nebbiolo. Dagens DNA-teknik har dock visat att så inte är fallet.

Albarossa ger druvor med tjockt mörkt skal som får bra sockerhalt och syra. Vinerna blir färg- och tanninrika. Den totala arealen Albarossa var år 2000 endast ca 10 ha i hela Italien, vilket troligen växt lite till idag. En kuriosa är att Albarossa, enligt Robinson’s Wine Grapes, endast har en synonym – Incrocio Dalmasso XV/31 – till skillnad från de flesta andra italienska druvor som stoltserar med en uppsjö av alias.

Producent av La Vespa är Michele Chiarlo, som har nyplanterat Albarosso i Piemonte och även gör ett druvrent Albarossa-vin under namnet Montald. I La Vespa får Albarossa samsas med 50% Barbera och 20% Shiraz.

Tät blåröd färg. Stor, utvecklad och mångfasetterad doft; aromatiskt, blommigt av viol. En nypa örter och lite vanilj över fat och mörka bär, björnbär och blåbär samt en matsked medicin. Fylligt med en bra attack av friska syra kombinerat med rejäla tanniner. Mörka bär och fat dominerar smaken. Bra längd med peppriga inslag. Doftsymfonin starkaste kortet, i gommen vill vi dela den italienska fruktsyra med något krämigt från tallriken. Karaktärsfullt som kan lagras några år.

Det var trion i topp det. Den uppmärksamme noterade även en flaska Crasto Superior 2011 (139 kr) på bilden. Jodå, det gillade vi det också, även om det alltså hamnade precis utanför pallplatsen i denna provning. Från portugisika Douro, på druvorna Touriga nacional, Touriga franca, Tinta roriz och Sousào. Ett generöst vin i bra kostym, smakrikt med portvinskänsla, kanske på grund av eldigheten. Vi gillade de utvecklade tonerna av halvtorkade blåbär, plommon, russin, romerska bågar och fat. Smaken fyllig, med balanserad bra syra och lätt avrundade tanniner. Kraftfullt kryddigt, där dofterna också återfanns i smaken. Bra längd. Kan sparas något år. Men om vi bara skulle få välja en portugis att rekommendera från Douro i denna prisklass just nu, måste det dock bli utmärkta Meandro 2011 från Quinta do Vale Meão (också 139 kr), ett vin som funnit i standardsortimentet en längre tid.

Annonser