Les Cornuelles 1999 var som en dröm. Vinet stack ut med sin strama elegans jämfört med kamraterna i den franska samling som vi ställdes inför i en blindprovning för ett par år sedan. Ett Chinon-vin, en Cabernet Franc från gamla stockar med avsändare Serge et Bruno Sourdais i Cravant-les-Coteaux.
Det var tack vare våra goda vinvänner som vinet överhuvudtaget kunde korsa vår väg. Inköpt på plats i början av 2000-talet. Vi fick höra om resan och hur de provat vinerna i vinkällaren inhuggen i berget. Något som liknade en bakugn i ena änden av rummet nämndes som speciellt kännetecken. Hit skulle vi. Ett vin att spåra upp på vår franska vinresa.
Efter att ha njutit den formidabla frukosten på hotell Diderot i Chinon, körde vi österut. Först på D8 längs floden Vienne och sedan vidare på D21. Det dröjde inte många minuter innan skylten dök upp och vi svängde av uppför sluttningen.
Det är den åttonde oktober och skördetid i Chinon. Hos Serge och Bruno Sourdais på Le Logis de la Bouchardière var det fullt fokus på druvorna till rosévinet, denna skördens andra dag. Därav inget vinmakarmöte, men vi fick möjlighet att se vinkällaren, prova och nöjt lasta in tre olika viner i bagaget.
Det här är en gammal familjeegendom med rötter tillbaka till mitten av 1800-talet och under ledning av den sjätte generationen. Bruno Sourdais har arbetat tillsammans med fadern Serge sedan 1990 och haft huvudansvaret sedan 2008. Hela 55 hektar vinodlingar i kommunerna Panzoult, Chinon och Cravant-les-Coteaux hör till egendomen, varav 80% ligger på sluttningarna med fint sydläge och resterande på ”platten” mot Vienne. Några få hektar är planterade med Cabernet Sauvignon, annars är det naturligtvis Cabernet Franc för hela slanten. Man producerar fem olika röda viner och en rosé. Vinmakningen anses traditionell och fat används i hög utsträckning.
Nu står vi här. Vinkällaren ser ut precis som vi fått beskrivet. Det vackra lilafärgade trädet vid dörren in i berget. Utgrävda gångar. Dammiga flaskor i mängd. Det bakugnsliknande murade hålet i ena väggen i provningsrummet (vi glömde fråga vad det var). Det är svalt, vi är glada för att jackorna är på. Spänning. Förväntningar. Dags att prova!
Le Chêne Vert 2011 kommer från en liten, mycket gammal, vingård med samma namn inne i Chinon. En sydvästsluttning med hela 15-18% lutning, som fått sitt namn av den stora ek som står på toppen, och med den för distriktet ovanliga jordmånen ”millarge”, en snäckskalssand. Sourdais förfogar över en hektar med vad de kallar ”unga vinstockar”, dvs bara dryga 20 år gamla! Vinet får vila ett år på små ekfat innan buteljering. Vår egen slutsats är att dessa kan ha några år på nacken eftersom fattonerna i vinet är mindre framträdande. Fruktigt, med lingon och röda vinbär, och väl integrerade fattoner. Färska gröna örter och toner av grön paprika. Medelfylligt med fin struktur och en rejäl dos torra tanniner och frisk syra. Komplex lång eftersmak. För den som gillar den stramare stilen. Mycket gott nu men med potential för åtminstone fem år i källaren.
Le Clos 2011. Här går vi upp i ålder på vinstockarna, ca 40 år gamla, från torra, magra jordar på sluttningarna. Musten får en lång maceration och sedan vilar vinet minst tolv månader på fat av olika storlek. Ett vin som bör lagras. Minst ett decennium är rådet vi får. Lite återhållen, ung doft med röda vinbär, örtighet och ett touch stall. Medelfylligt, frisk syra och rejäla tanniner. Bra balans och förfinad koncentration. Det här gillar vi, men tanninerna behöver tämjas så det blir raka vägen ner i källaren utan att passera provningsglaset hemma.
Så till sist, vinet som var målet för vårt besök; Les Cornuelles 2011. Detta är Sourdais ”prestigevin” från en 5 ha stor vingård med över 60 år gamla Cabernet Franc-stockar. Avkastningen är relativt låg med 20-25 hl/ha. Tre till fyra veckors maceration vid 32 grader ger rejält med färg och tanniner. Därefter 18 månader på en blandning av stora foudres och barriquer. Ett vin för lagring, minst tio år rekommenderas, med potential upp mot 25-30 år. Namnet har vinet fått de speciella platta kalkstenar som finns i jorden på branta sluttningen.
Lätt återhållen, ung fruktig doft, där gräs, örter och fat anas. Fylligt med en riktigt rejäl dos tanniner, friska syror och bra längd. Kraftfullt, balanserat och mycket koncentrerat i stram stil. Här finns potential, men det behövs lagring för att den ska slå ut i full blom.
Hade våra högt ställda förväntningar infriats? Jovisst hade de det. I glasen hade vi ett härligt vin. Ett vin förbehållet de finsmakare som har tålamod att vänta på sin stora belöning. Jakten på det vin från 1999 som flytt våra glas har nått ett lyckosamt delmål. Målsnöret spränger vi först år 2023…
Ljuva Druvor 
2 reaktioner till “På jakt efter det vin som flytt – Sourdais logis i Bouchardière”
Kommentarer är stängda.