Wine & Soul, själfull sötma av tawny-klass

Lite sött efter maten? Gudagott kan det vara. Ibland bara ett litet glas för sig själv, ibland med en efterrätt till. Det fina med att välja en tawny port är att den kan sparas i kylen flera veckor. Inga problem att välja en helflaska alltså. Det fina med att välja just Wine & Souls tioåriga tawny är att man får ett vin som är fräscht fruktigt som få bland sina gelikar. Bör provas!

Wine & Soul Tawny Porto 10 years old. Siffran 1 på korken står för att det är den första buteljeringen som Wine & Soul gjort av just det här vinet.

Vinet har sitt ursprung i Cima Corgo, den del av portugisiska Dourodalen som anses bäst för druvor destinerade till portvin, närmare bestämt dalen Vale de Mendiz, strax utanför den lilla, lilla staden Pinhão. Det var här som Sandra Tavares da Silva och Jorge Serôdio Borges startade sitt gemensamma företag Wine & Soul 2001.

Den har en vackert rödgnistrande djup bärnstensfärg, Wine & Souls Porto Tawny 10 years. I nosen slås man av den härliga fruktigheten: mörka bär, björnbär, katrinplommon och torkade fikon. Därtill nötter, karamell och muscovadosocker. I gommen fräsch behagfull sötma och koncentrerade smaker som känns igen från doften. Mycket lång eftersmak med söt frukt och mandelmassa. Så läckert. Vi njuter det i ensamt majestät eller till söt frukt, till exempel jordgubbar med vanlijyoughurt eller bara fint klyftade jordgubbar och nektariner tillsammans med ugnsbakade biskvier av mandelmassa [1].

Vinet är en ”field blend”, ett 30-tal olika inhemska druvsorter samplanterade i vingården. Klasarna handplockas och läggs hela i lagares, stora grunda granitkar, där de fottrampas. Efter jäsning mognar vinet under lång tid i 630 liters fat av portugisisk kastanj. Klassificeringen ”10 years” säger att det lagrats i 10 år (genomsnittlig ålder för ingående fat i buteljeringen). Fast i själva verket har det legat mer än 15 år i Wine & Souls källare. ”Varför längre än vad som krävs,” frågade vi när vi träffades. Svaret från Jorge var helt enkelt ”för att göra ett bättre vin”.

Paret bakom Wine & Soul, Sandra Tavares da Silva och Jorge Serôdio Borges.

Jo, det här är ett utmärkt vin. Själfullt, koncentrerat och fruktigt som få tawnys. Färdiglagrat och klart att dricka, bara att först kyla lite. Öppnad flaska kan sparas i kylen flera veckor. En given gäst i vinälskarens glas.

Den goda nyheten är att det är enkelt tillgängligt via SBs beställningssortiment, art.nr 76213, 290 kr (juli 2016). Importör är Handpicked Wines Sweden AB.

Vi besökte Quinta do Passadouro och Wine & Soul i portugisiska Dourodalen i maj 2014, läs mer:

• Lunch med Sandra & Jorge.
• Quinta do Passadouro; ett vitt, tre röda och två port.
• Wine & Soul; fint vin med fläckar.
• Stilren portglasetikett.

[1] Tack Lotta Lundgren (Tio lektioner i matlagning, 2013) för världens enklaste efterrätt med mandelbiskvier: Skär mycket tunna skivor av mandelmassa på rulle och grädda i 200 grader ca 8 min på bakplåtspappersklädd plåt. Servera med färsk frukt på tallriken och portvin i glaset! 🙂

Annons

Ginger & Ginger – kaka finner maka

Fjärde advent anno 2014. Ingefära i glas och i bakat. Ginger wine och pepparkaka. Engelskt med 1700-talsana. Svenskt från nytänkt norrländsk kakbana.

Ginger wine, ett vin gjort på ingefära och russin, plus en massa socker för att få det att jäsa till vin. Drickes kallt, varmt eller blandas med skotsk whisky till en Whisky Mac. Nja, så god var inte den drinken. Vi föredrar de båda förstnämnda alternativen.

Till Sverige importeras den anrika Stone’s Original Green Ginger Wine. Det var vinet som omnämndes redan 1740, tillverkat av The Finsbury Distilling Company i London och uppkallat efter den viktigaste kunden, specerihandlare Joseph Stone. På den tiden ansågs vinet vara mycket nyttigt, till exempel för att skydda mot koleran, underlätta matsmältningen och inte minst som afrodisiakum. Innehållet i Stone’s gröna flaska har vi dock (ännu) inte provat.

I glasen häller vi ett Ginger Wine producerat av den engelska fruktvinsspecialisten Lyme Bay Winery för English Heritage, det vill säga den engelska organisation som förvaltar över 400 historiskt viktiga byggnader och monument. Så inhandlades också flaskan för snart ett år sedan i en English Heritage-butik intill det magnifika Osborne House, drottning Victoria och prins Alberts egendom på Isle of Wight.

Vi börjar kallt. Doften är stor och intensiv, väller upp ur vinglaset. Söt, parfymerad, massor av ingefära, men också citronte, pomerans, grape och svartpeppar. Riktigt fylligt i smaken, frisk syra och mycket sött. Enormt kryddigt, ingefära, peppar och honung. Pepparkaksvibbar. Mycket lång, kryddig eftersmak. Alkoholen på 14,5% göms i sötman. Vi gillar, riktigt gott när man vant sig vid en häftig kryddchock.

Varmt då? Doften mjukas av och blir inte lika parfymerad. Smaken fortfarande häftigt kryddig med peppar och ingefära. Man får lite ”rensa luftvägarnakänsla”. Som omväxling till glöggen, ja tack.

Så var det det här med tillbehören. Sauternes-lussebullarna från lucia fungerar fint. Men ett snäpp bättre är pepparkaka. Dock inte vilka pepparkakor som helst, utan apelsinpepparkakor.

Pepparkakor har vi aldrig varit storkonsumenter av. Okej, det brukar väl gå något paket till advent, men inte några mängder. Däremot är vi apelsinfrälsta. Älskar också kombon choklad och apelsin. Romerska bågar, mums.

Nu var det premiär för apelsinpepparkakor. Två ord räcker: försvinnande goda.

Dessutom känns det som de två är gjorda för varandra. . Ginger wine och Nyåkers pepparkakor med apelsinsmak. Kärlek vid första ögonkastet.

Ginger ♥ Ginger = True!

Vill du prova att göra eget ginger wine? Kanske ett recept från the Guardian kan inspirera.

Saffran & Sauternes. Årets luciavin avsmakat.

Medan de flesta dricker kaffe till sina lussebullar, föredrar vi Sauternes. Älskar kombon av saffransbullar och saffronstonerna från en mognad Sauternes.

Årets avsmakning bekräftar det sistnämnda, mognad Sauternes. Det är med åren saffranstonerna blommar upp. Årets Sauternes är nyinköpt och bara på babystadiet när det gäller luciakryddan framför andra.

Bullarna är också lite innovativa. Hemgjorda av Honom. Det har då aldrig hänt tidigare. Ett recept baserat på Hellmans majonäs inspirerade tydligen till stordåd i köket medan undertecknad befann sig utom synhåll. Varför göra kusar, när man kan göra dem som bullar med lite extra fyllning? Här finns kardemumma, kanel respektive svartvinbärsmarmelad. Saftiga och fina alla tre, men speciellt den sistnämnda föll i smaken.

Årets Sauternes då? En Château Grillon 2011. Härligt tjock sauternesdoft. Aprikos, apelsin, björnklister, lätt kryddigt med ett uns saffran, kärnor och bittermandel. Fyllig i gommen, söt med bra syra. Hygglig, dock lite tunn eftersmak. Helt okej luciafikavin, men några år i källaren hade gjort susen för att göda saffranstonerna.

Champagne, ostron och tång i Grebbestad

Vi är verkligen inte först. Lonely Planet har varit här för länge sedan. National Geographic likaså. Och så förstås CNN Travel, som förutom att ha paddlat runt i Bohuslän också utnämnt denna del av västkusten till en av världens tio största vildmarksupplevelser. Alla har de besökt Everts sjöbod.

Vi ägnar den 28 september åt den nymornade Matfesten i Västra Götaland. En dag för oss i den stora allmänheten att besöka företag som erbjuder lokalt producerad mat. Anordnad i år för första gången. Trevliga besök, där vi dock verkligen inte behöver trängas. Men allt ska ha sin början och vi hoppas på en fortsättning med fler bohuslänska deltagare.

För en söndag kan väl knappast börja bättre än med pinfärska ostron och läcker champagne. Jovisst lockar ostronportern också, men längsta strået drar champagnen. Champagne för mig alltså. Idag är det Hans tur att köra och en passande fläderdryck landar i det andra glaset.

Ostronchampagne står det på flaskan. Den är mycket fin, har ett par år på nacken; smakpaletten har utvecklats och fördjupats samtidigt som den lätta, fräscha krispigheten finns där. Precis som det ska vara i en Blanc de Blancs från Le Mesnil. En perfekt ostronackompanjatör. Vi vet redan vem som gjort den. Bekräftelsen kommer i botten på flaskans etikett.

Champagne Pertois-Moriset. Ett trevligt besök på 2013 års franska vinresa. Ja, det är faktiskt nästan precis ett år sedan vi satt och pratade hos Vincent och provade deras Grand Cruer.

Per Karlsson, Everts sjöbod

Svenska ostron, förvarade med platta sidan uppåt håller de sig fräscha.

I Everts sjöbod står Per Karlsson bakom tunnan, öppnar ostron och serverar champagne och andra passande drycker. För att komma hit behöver man normalt boka in sig i förväg på ett ostronäventyr. Just idag kunde vi bara droppa in.

”Tugga ordentligt,” uppmanar Per efter att flinkt öppnat några ostron åt oss. ”Det är då smakerna kommer fram.”

Ostronöppning. Har du ingen liten fin speciell ostronkniv som proffsen använder (och det är inte en sådan med runt blad och stort skydd för handen som vissa husgerådsbutiker säljer), är en vanlig morakniv ett bra alternativ.

Champagne lagrad i havet, tyvärr redan uppdrucken före vårt besök.

Kvar blir ostronskalen.

Nyöppnade ostron.

Det är gott, riktigt gott. Även en nybörjare på ”råa” ostron, som jag alltså, gillar dem skarpt. Föredrog länge ostron i gratinerad form, ett resultat av en inte alltför lyckad ostronpremiär i Chamonix i unga år. Men sedan svenska ostron började hamna på Hans meny, som alltid älskat de små färska, geleartade läckerbitarna, har utvecklingskurvan varit positiv.

Ostrea edulis, latinet specificerar exakt vad vi bjudits på. Det svenska ostronet, det som av många kännare anses vara det bästa ostronvärlden kan uppbringa. Vem som helst får inte plocka dem. Sedan århundraden tillfaller den rätten endast markägaren och gäller 200 meter ut från strandkanten.

Tänk att ett litet ostron faktiskt har hunnit bli sju, åtta år gammalt innan vi sätter tänderna i det. Ynglen fäster på gamla snäckskal och växer till sig i en komplicerad livscykel. Här kan man verkligen tala om att vara ”hen”. De kan också bli riktigt gamla. Per visar ett imponerande tjockt skal av ett ostron som uppskattats ha nått en ålder av hela 30 år.

Imponerande ostronskal, från ett cirka 30 år gammalt ostron.

Innan vi lämnar sjöboden passar vi på att smaka en annan bohuslänsk specialitet, Grebbestads tångbröd, både mjukt och som knäckebröd. Det har en läcker kryddig ton av hav. På bordet finns också olika sorters torkad tång som kan användas i matlagningen. Den innehåller gott om umami och några tångblad eller lite tångsalt sägs vara en rejäl smakförhöjare till exempelvis fisksoppan. Vi köper med oss lite, det här ska testas hemmavid.

Grebbestads Tångknäcke

Tångknäcke, torkad tång och tångsalt från Grebbestad

 

Så lämnar vi havsbandet, där friska vindar brusar upp havet och håller mången hummerfiskare i hamn, och far vidare söderut. Först mot honung och stenugnsbakad bröd, men väl hemmavid lockar mer champagne.

---

Om vårt besök hos ostronchampagnens skapare hösten 2013, läs mer om Champagne Pertois-Moriset.

Om två Garnacha; #12-13 Payaso 2013 & Acróbata 2012. Elementär cirkus.

Garnachadräkterna är rutiga den här gången. Vi provar en rosa pajas och en röd akrobat. Trevliga cirkuskonster, men i den elementära skolan. Vi är kvar i Spanien och Aragonien. Den här gången lite norr om #11 Tres Picos hemvist Campo de Borja. Nu är distriket Cariñena; också här lever gamla Garnacha Tinta-stockar på stor fot.

Cirkusvinerna kommer från Grandes Vinos y Viñedos. En stor producent som enligt hemsidan förfogar över ett mycket stort vineri och ägs av fem lokala kooperativ tillsammans med finansiella aktörer och Aragoniens regionala utvecklingsinstitut. Flera varumärken finns i portföljen, bland dem alltså El Circo.

El Circo, Payaso 2013 Garnacha rosé.
Jordgubbssaftsröd. Frisk, ung, återhållen doft med röda bär, jordgubb och liten örtighet. I gommen lätt med mycket frisk syra. Hygglig längd med mogna jordgubbar, markerad syra och svag fruktsötma. 
Jovisst är det enkla, syrliga pajaskarameller i glaset; lite insmickrande, men också friskt och stramt.

El Circo, Acróbata 2012 Garnacha.
Halvtät rödblå. Medelstor, ung till utvecklad mycket saftigt bärig doft med lätt godistouch; björnbär, röda vinbär och liten örtighet. Medelfyllig med frisk syra och balanserade tanniner. Bra längd med saftsötfruktiga björnbär, hallon och lätt godiston.
Här en saftig akrobat med basalt artisteri i repetoaren; stramt anslag i publikfriande, sötfruktigt och fräsch stil.

Elementära cirkuskonster i båda flaskorna; enkla viner men med kvaliteter som gör att de mycket väl platsar in i vardagsvinsklassen.

Intressant är matmatchningen som ger oss anledning att jämföra vinerna mot varandra ännu en gång. Båda vinerna har en fräschhet, men rosén upplevs i gommen mer syrarik än det röda där istället den lätta fruktsötman blommar ut.

Vi serverar en grillad makrill med kokt potatis och grillad ”grillök” ackompanjerad av en röra på lök, cocktailtomater, citron och bredbladig persilja som fått fräsa hastigt i olivolja tillsammans med en skvätt vitvinsvinäger och lite strösocker, salt och peppar.

Pajasrosén kan på förhand tros vara det bästa valet, men blir för frisk i förhållande till den lilla sötman i makrillköttet. Den röda akrobaten matchar däremot perfekt och växer ett nummer. En inte alltför ovanlig upplevelse när vin och mat finner varandra.

På SB:
El Circo Payaso 2013 Garnacha rosé, art.nr 71968 (beställningssortimentet), 77 kr (aug. 2014).

El Circo Acróbata 2012 Garnacha, art.nr 72321 (beställningssortimentet), 77 kr (aug. 2014).