Kategoriarkiv: Snaps

En matjessill utöver det vanliga

Årets midsommar kommer att bli ihågkommen för matjessillen. Visserligen äter vi alltid matjessill till midsommar. Vi som alla andra västkustbor. Men den här sillen var verkligen något utöver det vanliga.

Ett impulsköp på förmiddagen när fiskbilen passerades. Hade aldrig hört talas om det norska namnet tidigare. Norröna stod det på burken och det skulle vara något speciellt. Och filéerna såg verkligen stora och fina ut. Hade ju egentligen redan köpt sill, men var bara tvungen att köpa några stycken för att testa.

De var lika goda som de såg ut. Lite fastare konsistens än den vanliga svenska. Fast, men ändå en saftig mjukhet. Kryddningen utsökt med en liten fin sötma.

Serverad på traditionellt vis med kokt färskpotatis, gräddfil och gräslök.

Årets midsommarsnaps, den klassiska porsen, passade utmärkt till. En nygjord sats av vårbrodden, midsommarsnapsen 2012, testades också. Utsökt i sig, men den lite söta kolatonen harmonierade inte riktigt med just den här sillens kryddning.

Tror nästan att det här var den godaste matjessillen vi någonsin smakat. Och en snabb sökning på nätet visade att vi tydligen inte var ensamma om det omdömet. Matjessillarnas matjessill kan väl det hela sammanfattas som.

Det bestående matminnet från midsommar 2013 blir alltså Norröna, en matjessill utöver det vanliga.

Pors – Midsommarsnaps 2013

Den är vacker ljust gröngul och doftar skog. En sniff över glaset och man ser bilden framför sig; solen som strilar ner genom den skira försommargrönskan, ner på den frodiga mossan, porssnåren och den porlande bäcken. Och bakom träden lockar det vackra skogsrået med sitt långa ljusa hår.

Pors - Midsommarsnaps 2013
Pors – Midsommarsnaps 2013

Vi ville ha en riktigt klassisk snaps till årets midsommar. Valet föll därför på en pors gjord på Brännvin Special.

På nationaldagen blev det en cykeltur över ön för att försöka lokalisera några porsbuskar. De brukar växa i närheten av vattendrag och där det är lite fuktigt. Vi har sökt efter den i flera somrar och fått många tips, men hittills har vi kommat noll.

När man frågar är det många äldre som har gamla minnen om växten. Deras föräldrar använde den. På utedassens tid var det nämligen vanligt att man plockade några kvistar och hängde upp för att friska upp doften på hemlighuset. Utedassen är sedan länge borta och tipsen var porsen skulle finnas att hämta har inte stämt. Där den växte då, det måste vara minst 50 år sedan, där växer den i alla fall inte nu.

Vi styr mot ett nytt ställe, inget som någon tipsat om, utan vi chansar på en plats som liknar platser längre hemifrån, där vi plockat den förr om åren. Och tänk, det blev napp. Till vår stora lycka stod tre små buskar och nästan lockade på oss. ”Här finns vi! Kom och ta våra fina, väldoftande blad!” Vi plockar bara de bästa, de i toppen av busken. De senast utslagna, små skira bladen.

Vi har tyckt oss märka en skillnad i slutresultat beroende på när bladen plockas. Bäst är de före midsommar, då snapsen får en fin aromatisk ton. Senare på säsongen brukar de lite grövre, murriga skogstonerna ta över.

40-50 blad går åt till 75 cl sprit. Vi föredrar Brännvin Special, eftersom den har lite lägre alkoholhalt. Det gör att eldigheten blir lite mindre och kryddningen istället accentueras på bästa sätt. Det här är en snaps som går ganska fort att göra. Det brukar räcka med tre till fyra dagar. Men, viktigt, smaka av den varje dag, känn hur den utvecklas och sila av bladen när den fått önskade karaktären.

Årets midsommarsnaps är vackert klar med en fin gröngul kulör. Ljusgrönt är också  färgen som dyker upp i tankarna när man provar. Det är daggfuktig morgon. Det är porlande bäck. Det är en grön, frisk skog, mossa och rävsvansar. Och så lite sötaktigt, nysågat virke och kåda. I smaken anas ett uns mintkarameller i starten, sedan kommer de gröna, fräscha tonerna och avslutningen blir grön mossa.

Pors är en riktig klassiker som är mycket användbar. En allroundsnaps skulle vi vilja säga. Den passar till matjesillen och minst lika bra till Jansson, köttbullar och prinskorv. Och varför inte en liten en till jordgubbarna med vispgrädde och lite limezest?

Glad midsommar till er alla!

Solöga och snaps

Idag på Kristi himmelfärdsdag infaller av tradition den första metaredagen. God fiskelycka idag ansågs förr ge ett bra fiske under resten av året. Så varför inte en liten bit fisk till lunch för att påminna om traditionen? Vi avvek dock högst betänkligt från det pinfärska. Spöt fick stå orört och istället inhandlades en saftig och fin rökt hel makrill.

Solöga är en av våra snabba lunchfavoriter. På vårt vis görs den alltså på rökt makrill. Antingen en hel som rensas (brukar vara saftigast) eller en bekväm färdig filé.

Solöga

På en smörad skiva fullkornsbröd läggs först ruccolasallad. Sedan makrillen som toppas med lite fint hackad rödlök. Och så solen på toppen, en vacker äggula. Ett par tag med pepparkvarnen och klart att servera.

Avnjutes gärna med en god öl. Idag började vi diskutera vilken snaps som skulle passa bäst till, vilket resulterade i en liten provning. En köpesnaps ställdes mot tre hemkryddade.

Aalborg Jule Akvavit med tydlig smak av kummin och dillfrö fungerade, men upplevdes nästan lite mesig till den rökta smaken. Johannesörten var alltför blommig. Bartolomeusmalörten från ifjol fungerade bra när snapsens riviga beska mildrades i kombination med makrillens feta konsistens.

Topplaceringen intog av porssnapsen som lagrats ett par år och rundats av. En ren, fin porssmak, fräsch med aningen sötma, gifte sig perfekt med den feta, rökta makrillen.

Bartolomeus

På Bartolumeusdagen är malörtsblommorna perfekta för besken. Och det var ju igår som herrn hade namnsdag! Oj, oj. Får inte missa detta. Förrådet behöver fyllas på.

Maken ger sig ut på en snabb tur med cykeln. Vet vilken trädgård den växer i…

image

Väl hemma, bara att stoppa i kvistarna. Blir godast om inte spriten är alltför stark. Föredrar Brännvin special med sina 32%. Ger ett runt fint resultat.

image

Så där ja, då var det klart. Och redan imorgon ska kryddningen vara färdig. Exakt tidpunkt bestäms av gommen. Avsmakning varannan timma för att få den rätta beskan.

Därefter några månader på flaska innan konsumtion för att runda av smaken och höja upplevelsen ytterligare. Den som väntar på något gott…

Semestern slut

Sommaren har varit lika ljuvlig som alla viner vi provat. Vi har doftat, smakat och njutit. Goda viner, mat och upplevelser. En underbar sommarsemester i vårt vackra Sverige.

Medan en del kanske tycker det varit i svalast laget, har vi uppskattat de molniga tillfällena. Då kan man ju med gott samvete sitta inne och läsa en bok. Kanske lära sig lite mer om något intressant vindistrikt.

Och tänk vad bra det är när kvällen är så kylig att man behöver sitta inomhus och äta middag. De fina vinernas dofter försvinner så lätt ute, där de får tävla med med hav, gräs, blommor och sommarens eviga följetong – målarfärg.

På dagarna har vi gått med håven och samlat dofter för vintern. När vi till exempel doftat och ätit smultron, har en Beaujolais varit given på kvällen. Finns det några söta vilda bär i Gamayen? Jean-Paul Brun har försett oss med ett par synnerligen goda exempel. Smultron, röda vinbär och en härlig syra har matchat den citron- och rosmarinmarinerade kycklingen fint.

Vi har stoppat näsan i rosorna, bland kaprifolen och lavendeln. Gått över sommarängen och känt blommor, nyslaget hö från andra sidan gärdsgården och en svag doft av kossor och gödsel från ladugården en bit bort. Cyklat efter att sommarregnet dragit bort och känt de våta dofterna från jord, skog och berg.

Snapsförrådet har kompletterats. Vi har plockat små, små johannesörtsknoppar. Det behövs många för att få ihop till den halva deciliter som går åt till en ny sats Hirkum Pirkum. Snabbare gick det att plocka ljungblommarna som vi redan efter några dagar kan provsmaka. Med läcker anstrykning till rosa i färgen och en fin ton av honung och apelsin i smaken har ljungsnapsen blivit perfekt. Den kommer sitta fint till det kallskurna på julbordet.

Sedan öppnar vi ledighetens sista vin och skålar för en himla bra semester. Johann Rucks torra Deutsche Sekt gjord på Spätburgunder, Grauburgunder och Weissburgunder är lika fräsch som sommarkvällen med en lätt kvardröjande sötma. Franken kan verkligen också göra bra mousserande.

Nu börjar ”höstterminen” och med den kommer en hel rad av härliga viner som bara väntar på att bli provade.