Etikettarkiv: alain graillot

Alain Graillot gånger två, 2005 & 2012

Så har den traditionsenliga höstliga begivenheten gått av stapeln. Förr var hysterin stor. Han brukade offra sig. Ta ledigt från jobbet, åka många mil och köa från morgonstund bland fantaster och A-lagare i den stora stadens köpcentrum.

De senaste åren har allokeringen varit större och hysterin lagt sig. I år var det bara att gå in i den lokala butiken och i lugn och ro plocka åt sig önskat antal Alain Graillot Crozes-Hermitage 2012. Fortfarande nästan tre  veckor efter släppet finns lite flaskor spridda här och var över landets monopolbutiker.

Alain Graillot Crozes-Hermitages 2005 & 2012Förra året avvek vi från vanan att direkt langa in alla flaskor i källaren. Ett resultat av skriverier om en mindre lyckad årgång 2011. Så vi provade och kom till en annan slutsats (se kommentarerna). I år har omdömena varit positiva om 2012:an, men vadå, det var ju trevligt att premiärprova, så vi adderar det till den Graillotska höstritualen. Och lägger till en gammal årgång att jämföra med.

I första glaset – årgång 2012.
Rödblå, hög intensitet. Nedtonad, relativt utvecklad doft. Fruktig av varma mörka bär, animalisk med toner av stall och läder, fat och ett par drag med pepparkvarnen. Fyllig, frisk syra och sträva, läppkrullande tanniner. Köttigt tuggig, stall och lätt fatighet. Mörk fruktighet av plommon, björnbär, kryddig av svartpeppar och en nypa torkade örter. Bra längd. Mycket bra och framtiden ser ljus ut; struktur, balans och koncentration på plats. Vi väntar nog 4-5 år innan nästa flaska öppnas.

I andra glaset – årgång 2005.
Röd, hög intensitet. Uttalad, utvecklad mycket kryddig doft med torkade örter, grön- och vitpeppar och en touch mint. Animaliskt anslag, mörk frukt, viss komplexitet. Drygt medelfyllig, tuggig med frisk syra och torra markerade tanniner. Animalisk av chark och medvurst, mörk frukt, pepprig. Lång härlig komplex eftersmak med lätt fruktsötma.
Återigen koncentration, balans och struktur. Dag två sticker dessutom sötfruktiga russin, katrinplommon och fat upp, där tanninerna mjuknat till sig.  En utmärkt Graillot, som kan bli ännu bättre med ytterligare ett par, tre år på hyllan.

Vi gillar norra Rhône och vi gillar Syrah med animaliska förtecken. Förväntningarna infriades. Vår gamla trotjänare levererar, igen.

Alain Graillot 2005 & 2012

”Finn tre fel!” Etiketter lika som bär? Bara nästan:
– Naturligtvis har 2005 blivit 2012.
– Distriktet har förärats ett bindestreck, både i namn och appellation, alltså har Crozes Hermitage blivit Crozes-Hermitage.
– Så en numrering av 2012:orna. Vår provade tolva är flaska 77587.

På SB: Crozes Hermitage Alain Graillot 2012, art.nr 92441 (tillf.sort), 196 kr (okt 2014)

Annonser

Gott Nytt Vinår 2014, med minnesvärda viner från året som gått

Anteckningsboken som innehåller (många av) 2013 års provade viner har årsslutet till ära dekorerats. Det sticker ut små mörkt rosa lappar här och var. Rosa står idag för kandidater till årets mest minnesvärda viner. Vi för över de mest intressanta till en separat lista. Det är då insikten växer fram.

Vinprovning med vänner

Vinerna som tar sig till den slutliga listan har någonting gemensamt. Inte stil, druva eller producent. Inte land eller ens dikotomin gamla vs. nya världen. Nej, inte något så enkelt. Ingen som inte varit med skulle kunna gissa. Rätt svar är att det är sammanhanget som är det gemensamma.

När vinet blivit en upplevelse, det är då det platsar in på vår lista över 2013 års minnesvärda viner. Ett i och för excellent vin, avsmakat i på stående fot på en mässa eller liknande har inte satt samma spår. De som når i topp har avnjutits i lugn och ro, gärna med goda vinvänner. (Reflektion: Professor Spence forskning om hur stämningen påverkar vinupplevelsen verkar stämma väl.) Men flera av vinerna har sitt ursprung i en annan speciell upplevelse, årets franska vinresa. Där var inte bara flera av vinerna, utan själva resan och de många mötena minnesvärda.

Vi börjar vitt och konstaterar snart att alla viner har sitt ursprung i vinresan. Chardonnay når i topp med Chablis. Närmare bestämt Mont de Milieu Premier Cru 2010 från La Chablisienne – delikat, energisk, uttrycksfull. (Även en tidigare under året provad 2009 väcker ljuva minnen med sin rika komplexitet.) Sancerre är ursprung för Henri Bourgeois fatlagrade Sauvignon Blanc d’Antan 2008 – wow ett sån’t vin.

Monique Laroche, Domaine aux MoinesStörst avtryck av de vita har 90-talsvinerna som Monique Laroche serverade oss på Domaine aux Moines i Savennières satt. På skördens första dag i oktober, vandrade vi i vingårdarna i sommarvärme. Sedan provade vi Chenin blanc från 1999, 1998, 1994 och 1992. Poesi klädd i vindräkt – mineralitet, saffran, honung…

Bland de röda hade vi ett tufft val att välja ett vin ur en fantastisk (obloggad) provning med (nästan alltför) många godsaker på en gång. Bland vinerna från mestadels Bordeaux, Châteauneuf-du-Pape och Kalifornien, föll slutligen valet på Château Pontet-Canet 2005. ”Bäst” är anteckningen i sidan av boken. Fruktigt, ännu ungt, intensivt koncentrerat med ypperlig sammetsstruktur.

Vårt besök hos Château Yvonne i byn Parnay i Saumur räknar vi också till de minnesvärda. Även om vi på grund av skördeförberedelserna inte fick tillfälle att träffa vinmakaren själv. Och fastän vi egentligen kom för att prova vitt. Därute, på gårdsplanen slog de tre röda Cabernet Franc-vinerna nästan nock på oss. Château Yvonne 2010, La Folie 2011 och L’Île Quatre Sous 2011. Den sistnämnda har vi även hunnit korka upp på hemmaplan och intrycket består. Oemotståndlig med sin sammetslena koncentrerade fruktighet.

Ytterligare två röda tar sig in på listan. Den Alain Graillot Crozes-Hermitage 2001 vi korkade upp i höstas var rent underbar. Det härär Syrah och norra Rhône när det är som bäst för oss. Och så sist, men definitivt inte minst, Nya Världen med en Heitz Cellars Bella Oaks Vineyards Cabernet Sauvignon 1996. Stor mogen, läder, animaliska toner, svarta vinbär, torkade örter och mynta och med en eftersmak som aldrig ville ta slut. En av årets två 20-poängare (den andra fick Domaine aux Moines 1994).

Tio Pepe En Rama 2013Årets mest minnesvärda sherry blir Tio Pepes En Rama. Färskfinon som vi drack både rå och ”orå”. Jo, det var en upplevelse att se hur den utvecklades, men 2014 ska vi se till att dricka upp den inom de tre stipulerade månaderna efter tappningsdatum. Det var som rå den var som mest unik och uttrycksfull – en symfoni av doft och smak.

Bubbel då? Jo, vi har provat många goda champagner under året, också i flera minnesvärda sammanhang. Men vi väljer att lyfta fram den pärlande lätta Domaine Huet Vouvray Pétillant Brut som vi provade på plats i Vouvray. Det var en upplevelse att känna buketten av nyanser i vinet med det lägre trycket och jämföra mot en ”ordinär” cremant. Pétillanten fick oss att stå med ett fånigt leende av lycka på läpparna och vi utropade ”Mer Pétillant i glasen!”.

Vi stannar hos Domaine Huet för det söta inslaget bland de minnesvärda vinerna. Vi vill inte skilja de tre åt; Clos du Bourg Moelleux 2007, Le Haut-Lieu Moelleux 2009 och Clos du Bourg Moelleux 2006 Première Trie. Var och en har sina ljuvliga kvaliteter.

Resa i vinland, Frankrike 2013

Avslutningvis, ett stort tack till alla er vinvänner, bloggläsare och producenter, som förgyllt 2013 och bidragit till alla minnesvärda upplevelser!

Vi önskar er ett riktigt Gott Nytt Vinår 2014!

Gott nu – en Rhônare; Graillot 2001

Men, vad är det här nu då? Gott nu, om Graillot Crozes-Hermitage 2001? Den minnesgode skakar kanske på huvudet. Här påstods ju att 2001:an var på topp redan för ett år sedan!?

Jo, den var helt underbar då. Insvept i en välsittande kostym av enrisrökt cognacmedvurst. Precis så som vi älskar en norra Rhônare. Men intressant att se vad som hänt på ett år.

Det började med en inventering av Graillot-buteljer. Hur var tillgången av olika årgångar? Då upptäcktes ytterligare några 2001:or. Vi som trott årgången var uppdrucken, men de hade bara kommit undan på lite fel ställe. En butelj dekanterades och betyget blev högt. Graillot -01 är fortfarande i fin form. Visserligen var fjolårets övertydliga smörgåspålägg ersatt av lite mer subtila animaliska toner, men vinet var fortfarande mer än bra. Sådär så att man nästan fyller en hel sida i noteringsboken.

Rödbrun, halvtät. Stor, mogen komplex doft. Animalisk karaktär med integrerade fat. Köttigt, toppat av lättrökta charkuterier och ett drag med svartpepparkvarnen. I gommen relativt fylligt och ”tuggigt”, välbalanserat med frisk syra och lena men markerade tanniner. Smakrikt och komplex med animalisk karaktär, rått kött, rökta charkuterier, fat. Frukten fortfarande fin med mörka bär och moreller. Bra eftersmak med kryddiga toner och ett uns gummi. 

Summa, summarum: En vältränad Graillot, i högform ännu efter tolv år. Spänstig i sammetsoverall, på toppen av sin karriär även om upploppssträckan har påbörjats. Men nu kan det nog inte bli bättre. De sista dropparna smeker gommen. Alltså, gott nu – drick nu!

Så kommer då frågan om vi ska fylla på med nästa årgång, alltså 2011 som finns ute i butikerna nu? Graillot är nog det enda vin vi konsekvent köpt år efter år. Ska den traditionen brytas?

Anders Röttorp på Vinbanken rapporterade om Graillot 2011 som ”en fallen stjärna” tidigare i somras, efter att ha provat från två olika flaskor, båda av tveksam kvalitet. Munskänken ansåg det var ungt, spensligt, med lättsam avslutning och utdelade 14- i betyg. Men Niklas Jorgensen, Wine Virtuosity, som provat vinet tidigare i år, ser vinet som ”formidabelt”, gott nu och lagringsbart upp till tio år.

Ja, vad ska vi tro? Någon gång har en enskild flaska gjort oss besvikna. Men aldrig en hel årgång. Vi har heller aldrig provat det ungt. Det har alltid fått några år i källaren innan den första korken dragits upp. Vinet släpptes nu i september, men verkar inte haft samma strykande åtgång som tidigare år. Inte konstigt med tveksamma recensioner. Det finns flaskor kvar på Bolaget. Jo, det får bli köp i år också.

Graillot på topp

Alain Graillot har glatt oss vid många tillfällen. Så också ikväll.

En tuggig Syrah från norra Rhone, med typiska animaliska toner. Enrisrökt konjaksmedvurst!

image

2001:an är alldeles perfekt nu. Stor doft. Underbar smak. Kryddig, komplex,
balanserad. Fina tanniner, bra syra,  fin frukt. Lång, lång eftersmak. Och all den underbara korven!

Vi bugar och tackar Monsieur Graillot.

Till er som har har årgången i källaren. Dags att ta upp. Kan inte bättre bli.