Etikettarkiv: aragonien

Om en Garnacha; #19 Olvidada de Aragón 2010. Glömd skönhet.

En man. En passion. En druva. Ett projekt.

Raul Acha är mannen. Garnacha föremålet för hans passion. En passion som blev Proyecto Garnachas de España. Gamla stockar med floden Ebro som sammanhållande länk.

I glaset La Garnacha Olvidada de Aragón. Olvidada, spanskans glömd. Aragoniens glömda Garnacha. En gömd skatt. Ursprung DO Calatayud. Järnhaltig lera, sydsluttning, 720 meters höjd. Drygt 70-åriga stockar, planterade 1940. Avkastning? Knappt ett halvt kilo per stock.

Proyecto Garnachas de España, La Garnacha Olvidada de Aragón 2010, DO Calatayud.
Ren Garnacha, jäsning i betongtank, 10 månader på franska fat.
Röd, tät. Något återhållen, finstämd, utvecklad doft. Röda vinbär, lingon och lätt kemi. Medelfyllig med frisk syra och finkorniga markerade tanniner. Aromatiskt intryck med syrlig röd frukt, örtighet, lite gräs och mint. Mycket lång fruktig eftersmak med grön örtighet, vitpeppar och lätt hetta i avslutningen. Välstrukturerat, slankt med samtidig lätt och tung gomkänsla.
Läckert och elegant. En fröjd i gommen. Utvecklas i glaset, vinner fler och fler poäng. Dag fem visar den sista lilla slatten mognare drag, fortfarande full av liv. Utmärkt!

Det här imponerar. Men hade vi gissat Garnacha blint? Kanske, men det är också troligt att vi famlat i stramhetens klädnad och gripit tag i det halmstrå som några lätta Cabernet Franc-vibbar gav i första intrycket, kanske hade vi ilat mot nordligare franska distrikt. Det behöver vi inte. Calatayud kan prestera i frågan om finess.

Visst ger den mersmak, denna utsökta slanka Garnacha från Raul Achas intressanta projekt. Det finns fler intressanta arbetspaket i projektet, från Aragonien, Priorat, Rioja. Dock ej via SB, inte just nu i alla fall.

Proyecto Garnachas de Espana

Missa inte filmerna på Garnachas de Españas hemsida där varje vin presenteras med en kortare film. Eller titta på helheten i den längre berättelsen om Raul Achas resa längs Ebrofloden. En road trip där Raul följer huvudpersonen Garnacha i fotspåren, bland gamla stockar, övergivna vinfält och människorna som berättar druvans historia och öde, de som bevarar och de som dragit upp. Filmen berättar också om familjens egna Garnacha-odlingar i Rioja och om Rauls far som ville dra upp stockarna.

På SB: Proyecto Garnachas de España, La Garnacha Olvidada de Aragón 2010, art.nr 70670 (beställningssortimentet), 153 kr (jan. 2015). Importör: Intermondi AB.

La Garnacha Olvidada de Aragon

 

Om en Garnacha; #18 El Puño 2009. Klockren höger.

En druvkramande näve på etiketten. I flaskan välstrukturerat koncentrat. Garnacha power by Norrel Robertson MW. En skotte som tog Master of Wine-examen med spets, utbildade sig till vinmakare på Nya Zeeland, förälskade sig i de gamla vingårdarna i aragonska Calatayud och gjorde Spanien till sitt nya hemland för dryga tio år sedan.

I Calatayud står fem hektar under Robertsons ägarflagg. Under egen etikett gör han också vin från Murcia, Andalusien and Galicien. Vinkonsultande är ytterligare ett ben i  firman El Escocés Volantes, ”den flygande skotten”.

Vårt vin heter El Puño, översatt (knyt)näven. Koncentratet har sin förklaring i platsen. Druvor från vingårdar på 1000-1100 höjd där 70-100 år gamla buskvinstockar växer på en jordmån av skiffer och kvartsit. Uttaget är mycket låga 15 hl/hektar.

El Puño, Unfiltered Garnacha, 2009, DO Calatayud.
Ren Garnacha. Vinifiering inledd med kallmaceration och avslutad med 14 månader på franska fat, varierande storlek och ålder. Resultatet mycket trevligt, både dag ett och slatten efter tre dagars kylskåpsvistelse.
Röd, tät färg. Stor, utvecklad lite tjock doft: sötfruktig av röda bär, torkade sydfranska örter, en touch mint, lätt rökighet och dito fat. Fyllig med frisk syra, väl balanserade av lena fina tanniner. Fruktigt, kryddigt och komplexa drag. Långt karaktärsfullt häng i gommen. Koncentrerat med stil, struktur och finkornig textur.
Mycket angenämt! En klockren höger!

Garnacha har haft det tufft i Aragonien, i dubbel bemärkelse. Inte bara torra, steniga jordar och torrt klimat utan också i frågan om anseende och minskad areal. Intressant läsning från Norrel Robertson MW finns på Vila Viniteca El Blog: ”The fall and rise of Garnacha in Aragon?” (från 2014-11-11). Om Garnacha och Aragonien, om marknadsföring, kostnad och prissättning, om minskade arealer och vikten att bevara gamla Garnachastockar.

El Puno Unfiltered Garnacha 2009, Calatayud

Till El Escocés Volantes hemsida.

På SB: El Puño Unfiltered Garnacha 2009, art.nr 92310 (tillfälliga sortimentet, nu slutsåld), 159 kr (inköpt jan. 2015). Importör: Brandpartners AB.

 

Vinets dag 2015

Hallå där! Tänkt att uppmärksamma Vinets Dag? Hög tid att börja planera! Om två veckor är det dags, torsdagen den 22 januari. Den dag då Sankt Vincent, vinodlarnas och vinmakarnas skyddshelgon, firas i en del vinproducerande områden.

Bourgogne är störst och mest känt. Som vanligt firar man helgen närmast efter St Vincentdagen. 25000 personer beräknas komma till 2015 års upplaga av Saint Vincent Tournante den 24-25 januari. Två byar delar i år på arrangörskapet, Gilly-lès-Cîteaux och Vougeot. Man passar också på att uppmärksamma de 900 år som gått sedan cisterciensermunkarna etablerade sig som vinodlare på Clos de Vougeot. Sju specialcuvéer är framtagna för evenemanget vilka kan avsmakas i det likaledes specialdesignade St Vincentglaset.

Chablis ingår i Bourgognes Tournante, men håller också eget firande de år de inte har arrangörskapet. Vinbrödraskapet Confrerie Les Piliers Chablisiens har sedan 1966  stått bakom högtidlighållandet. 2015 års Saint Vincent Tournante du Chablisiene hålls den 7-8 februari i den lilla byn Chemilly sur Serein. Här skålar man i Cuvée Saint Vincent 2013, gjord av druvor som byns odlare skänkt för ändamålet.

Champagne firar också St Vincent 2015 . Den 17 januari hålls vad som utlovas bli en magnifik parad i Epernay.

Det svenska firandet av Vinets Dag började lite trevande i fjol efter att Vinakademien utropat St Vincentdagen till Vinets Dag. Att döma av det ganska magra resultat en googling i skrivandets stund ger,  är det risk att det även i år blir lite försiktigt. Munskänkarnas rikshemsida är förvånansvärt tunn i frågan, även om några Munskänkssektioner runt om i landet lagt ut information om specialprovningar. Men prova på lokal är ju inte nödvändigt. Vi kan ju fira runt det egna bordet. Flera gånger om till och med.

Hedra den gode Sankte Vincent och delta i tanken i respektive områdes firande. Välj vin efter distrikt: champagne den 17 januari, burgundisk Pinot Noir den 24-25 januari och chablis den 7-8 februari.

På självaste Vinets Dag den 22 januari, rekommenderar vi naturligtvis att hälla härlig Garnacha Tinta från Sankte Vincents hemtrakter runt Zaragoza i Aragonien i glasen. Det är hög tid att beställa för att få hem i tid. Leta i beställningssortimentet efter distrikten Calatayud, Campo de Borja och Cariñena.

För det är ju så att vi måste vara ute i god tid om inte källaren redan är välfylld. Vill vi vägra boxen och söka viner från intressanta kvalitetsproducenter är monopolets ordinarie sortiment magert, speciellt på landsorten. Det där ”julspöket” som plågat oss ett närmast oändligt antal gånger under helgernas tv-reklamtid har fel på en mycket viktig punkt. Det är inte bekvämlighet vi ger upp; det vi ger upp är kvalitet, autencitet och djup i sortimentet. Trist är rätta ordet. (Det där var inte speciellt ljuvt sagt, men just så illa är det.)

Den bistra sanningen är att man behöver gå till beställningssortimentet eller nätleverantör om man inte passat på att fånga in något intressant objekt i tillfälligt och snabbt slutsålt släpp. Privatimport är förstås ett annat alternativt, vilket Finare Vinare påminner oss om i ett välformulerat och läsvärt inlägg i sortimentsfrågan under rubriken ”Makten och härligheten”.

Ta en funderare och agera. Vad vill du ha i glaset?

Saint-Vincent,_patron_des_vignerons_Estampe_éditée_par_JP_Clerc_Belfort_entre_1830_et_1836_wikimedia

Om Sankte Vincent och Vinets dag 2014 skrev vi ett längre inlägg vid den här tiden förra året, läs här. Eller fortsätt några rader för ett utdrag därifrån om den helige Vincent:

”Saint Vincent är vinodlarnas och vinmakarnas skyddshelgon. Han är dock populär och tar även vinägermakarna (hm, det kanske var bäst i äldre tider när steget från vin till vinäger kanske inte var så långt alla gånger) samt städerna Lissabon, Vicenza och Valencia under sitt beskydd. […]

Vicente de Zaragoza, anonymous painting XVI century, WikipediaVem var då den helige Vincent? Han levde på romartiden, född på 200-talet i Huesca i spanska Aragonien. Vincent blev diakon och tjänade biskopen Valerius i Zaragoza, huvudorten i Aragonien. Men Dacian, guvernör under den romerska kejsaren Diocletianus, lät tillfångata både biskopen och Vincent och ställde dem inför rätta på grund av deras kristna tro. Den åldrige biskopen dömdes till landsflykt, men Vincent, som upprört guvernören genom sin frispråkighet och dessutom vägrade avsäga sig sin kristna tro och låta bränna de heliga skrifterna, torterades och led martyrdöden i Valencia den 22 januari år 304.  (Källa: Wikipedia och Catolic Online; Saints and Angels)

Men varför har Saint Vincent blivit vinodlarnas skyddshelgon? Ja, det verkar vara svårt att få ett helt klart svar på den frågan. Idogt surfande har bara fått legender och hypoteser till svar, vilka sammanfattas på 2013 års burgundiska Tournante St-Vincent hemsida:

Den enklaste teorin är att början på namnet Vincent helt enkelt är ”vin”. Eller att namnet Vincent uttalas som ”vin sang”, vilket betyder ”vinets blod”. En mer makaber variant av det senare är att Vincents kropp krossades under tortyren och blodet flöt ut precis som när druvor krossas i en press.

Eller så har vinodlarna helt enkelt övertagit Saint Vincent från de medeltida burgunderna. Samtidigt som de gamla frankerna tog St Martin som skyddshelgon, tog nämligen burgunderna St Vincent.

En annan variant är att den 22 januari helt enkelt verkar vara ett bra datum. Ett talesätt är att på Saint Vincents dag, då börjar antingen vintern om igen eller så försvinner den bort för det här året. Dagen infaller mellan tiden då vinrankan går i vinterdvala och när den börjar vakna till liv igen. Runt Saint Vincents dag brukade sålunda beskärningen att påbörjas.

En sista legend: Vincent stannade en dag till vid en vingård för att prata med en vinodlare. Vincents åsna passade på att kalasa på den närmaste vinrankan. När det var dags för skörd upptäcktes att just denna ranka gav extra mycket druvor. Saint Vincents åsna ska alltså ha uppfunnit beskärningen.”

Fast när det gäller beskärningen, finns det enligt Kladstrup (2002) konkurrenter om upphovsrätten till innovationen. Det sägs att den helige Martin, som tillhörde ett kloster nära Tours i Loiredalen, år 345 red ut på sin åsna för att inspektera vingårdarna. Även denna åsna tuggade glupskt i sig av vinstockarna. Och se, nästa höst var det till munkarnas förvåning just dessa rankor som bar de bästa druvorna.

Kladstrups bok innehåller förresten en annan intressant berättelse med koppling till St Vincent, nämligen den om hur Gaston Huet från Vouvray tillsammans med sina olyckskamrater lyckades arrangera en två veckor lång fest till det franska vinets ära. Detta i ett tyskt läger för krigsfångar under andra världskriget, med början den 24 januari 1943 (som i denna bok förvånande nog anges som St Vincentdagen). Rekommenderad läsning för den historieintresserade.

Kladstrup, D & P (2002), ”Slaget om det franska vinet. Nazisterna och kampen om Frankrikes största skatt”, Svenska Förlaget, Stockholm.

Bilder av Saint Vincent av Zaragoza från Wikimedia Commons (CC-PD).

 

Om en Garnacha; #16 Flor de Montgó 2013. Amaronedödaren.

Garnacha Tinta, Aragonien och Hammeken Cellars. Danskt och spanskt i förening. Vi följer upp #15 Montgó med en ekologisk kusin, Flor de Montgó, med ursprung IGP Bajo Aragón.

100% Garnacha. Druvor från vingårdar på 500 meters höjd runt Campo de Lécera. 40-åriga vinstockar, mycket låga 20 hl/ha i avkastning. Ståltank för hela slanten.

Flor de Montgo Garnacha 2013

Tät, blåröd färg. Ung doft, medelintensitet, frisk, mycket örtig, lite grön, fruktig av mörka bär blandat med syrliga röda och över det hela en slöja blommiga toner. Medelfyllig, frisk syra och balanserade tanniner. Ett lättare, saftigt anslag i gommen. Hallonsaft, tranbär och lingon. Kryddat med vitpeppar. Bra längd, varm hallonsaft och lätt eldigt slut. 

Friskt, karaktärsfullt i all sin saftighet. Saknar en del koncentration, men levererar mer än prisklassen lovar.

Av enklare snitt, men klart i klass med sin oekologiske lite dyrare kusin, #15 Montgó. Ja, garnachiska Flor de Montgó, blomman från berget Montgó, slår an en gillasträng.

Faktiskt började denna provningskväll med en amarone. En ”inga namn nämnda välkänd” amarone, som dock var så tråkigt ointressant att vi var tvungna att plocka fram något annat. Det råkade bli denna Flor. Och Flor slog tråkmånsamaronen med hästlängder när det gällde att fånga vårt intresse med  karaktär. (Vilket inom parentes sagt troligen många goda Garnacha tinta/Grenache noir skulle gjort.)

På SB: Flor del Montgó 2013, art.nr 79215 (beställningssortimentet), 69 kr (inköpt aug. 2014).

Om en Garnacha; #15 Montgó 2010. Jazzar dag två.

Vi fortsätter årets upptäcksfärd bland Garnacha-stockar. Håller oss ännu ett tag i kvarsittaren  Ramiros hemtrakter, alltså  DO Carineña i spanska Aragonien. Landet där gamla lågavkastande Garnacha-stockar sägs stå som spön i backen. Spanskt, men också danskt.

Avsändare är Hammeken Cellars, grundat av Nicholas Hammeken, och där David Tofterup står i spetsen för vinmakarteamet. Båda två danskar. Namnet Montgó? Ett av många varumärken i Hammekens portföj. Namnet är taget efter bergsmassivet Montgó, strax intill den lilla orten Jávea, där företaget har sin hemvist. Nära Alicante, en bra bit från Carineña.

Hammekens utbud sträcker sig från enkelt till premium, med några högpoängare i stallet. Vår provade Montgó Garnacha Old Vines 2010, lutar sig mot de förstnämnda.

Eftersom vårt fokus i första hand varit 100% Garnacha, blir vi lätt besvikna när vi surfar in på importörens hemsida och finner att Garnachan fått ge plats åt 15% Syrah. Något som dock är helt i sin ordning enligt lagstiftningen. De gamla vinstockarna,  old vines, är i det här fallet cirka 40 år unga. Lagrat en tid på två år gamla franska och amerikanska fat.

Montgó Garnacha 2010

Mörkt röd, medelintensiv. Något återhållen doft, med utvecklade aromer av mörka bär, björnbär, slånbär, aningen fat och lätt kryddighet. Fyllig, frisk syra och markerade tanniner och avslutande eldighet. Björnbär, svartpepparkryddighet, lite fat, bra koncentration. Eftersmaken relativt lång. Dock lite tillknäppt, enfilig, där alkoholen känns alltmer besvärande, den vill nästan krypa utanpå. Nja, vi ställer undan, vill ha något annat till maten.

Men märkeliga saker kan hända. Det visar sig när vi tar fram flaskan igen efter ett dygns vila i kylskåpet. Dag två jazzar frukt och bär. Vi hittar örtiga björnbär i full sving, sällskapade av vällustiga, utsvävande moreller och fina fat. Någon har släckt brasan. Det känns mer integrerat och mycket mer tilltalande. Siffran i kanten har dansat lite upp och ner, men slutar på en hygglig medelnivå. Det där vardagsvinet alltså.

Frågan kommer osökt. Det här var årgång 2010. Enligt Hammekens egen hemsida är det 2012:orna som nu är på tapeten. Denna årgång av100% Garnacha, samma ålder på stockarna, dvs. ca 40-år, endast 20 hl/ha i avkastning. Är den provade 2010;an av samma art som Ramiros, en liten kvarsittare? I vilken fall som helst, skulle det vara intressant att prova årgång 2012 och jämföra.

På SB: Montgó Garnacha Old Vines 2010, art.nr 2189 (beställningssortimentet), 89 kr (inköpt aug. 2014).