Etikettarkiv: australien

En legend har tagit adjö

Nyheten nådde oss igår. ”The passing of a Barossa Legend.” Jag läser idag på Peter Lehmann Wines hemsida. Peter Lehmann har gått bort den 28 juni, 82 år gammal. Det känns sorgligt. Och jag har inte ens varit i Australien. Än mindre träffat legenden, Peter Lehmann.

När vi på kurser pratat Australien och Shiraz, har jag berättat historien om hur röda viner i allmänhet och Shiraz i synnerhet föll i onåd hos konsumenterna på 70- och 80-talet. Man ville ha fruktiga vita viner istället. Efterfrågan sjönk och det gick så långt att man började dra upp vinstockar med statlig stöd. Man ville satsa på Chardonnay och Cabernet Sauvignon. Vem ville ha Shiraz?

En man stod upp för druvan och odlarna i Barossa Valley. Här där tyska immigranter redan på 1840-talet börjat plantera Shiraz. När bolaget som Peter Lehmann jobbade åt sa åt honom att sluta köpa Shiraz-druvor, vad skulle han göra? Han hade ju gett sitt ord till odlarna. Ja, en handlingens man ser nya lösningar. 1979 började han själv köpa druvorna till sitt nystartade företag och sålde det då som bulkvin. När marknaden gjorde en ny dykning neråt försvann möjligheten. Den nya strategin från 1982 blev att buteljera och sälja under eget varumärke – Peter Lehmann.

Resten är historia. Australiensarna insåg till slut vilken godsak de hade i sina gamla Shiraz-stockar. Druvan fick status som karaktärsdruva för de australiensiska vinerna. Och Peter Lehmann och hans fru Margret drev med hjälp av en kompetent liten skara medarbetare företaget mot stora framgångar. Barossa Valley Shiraz är idag ett begrepp.

Det är en gripande historia, i alla fall för vinälskaren. Kanske är det därför som det nu har känts lite sorgligt. Det är ändå märkligt. Hur man i vinets värld bygger imaginära relationer som kopplas samman i förgreningar över hela vårt klot med den gemensamma nämnaren av en kärlek till en dryck. Vinet blir en länken genom historier och historier. Minnen vävs och bevaras.

Vinets värld har personligheter. Vinet i sig och människorna runt det. Några större än andra.

Peter Lehmann tittar in i fjärran på bilden på hemsidan. Rest in Peace. Tack för vad du har gjort för vår underbara värld av vin.

Annonser

Tips till petroleumälskare

Gillar du Rieslingviner som har petroleumkaraktär? Har du inte lust att vänta många, många år på att lagringen ska frammana den rätta karaktären? Leta då efter en australiensisk Eden eller Clare Valley Riesling från ett varmt och soligt år som buteljerats på en flaska försluten med skruvkapsyl. Och om du verkligen vill säkerställa en rejäl petroleumbouquet, se då till att först lagra flaskan en tid i 30° C.

Forskare på The Australien Wine Research Institute (1) har undersökt vad det är som påverkar nivån av TDN i Rieslingviner. TDN är förkortningen som vi vanliga petroleumälskare kan lära oss. Det kemiska namnet på den här doften är nämligen tungvrickande: 1,1,6-trimetyl-1,2-dihydronaftalen. En del älskar den, andra menar till och med att TDN är en defekt.

Flera faktorer samverkar för att ge Rieslingvinet en högre nivå av TDN. Vi kommer strax till dem. Men först lite kemi. Häng med nu – det här är spännande!

Det intressanta är nämligen att halten TDN i druvor och druvjuice i stort sett är obefintlig. Vårt ljuvliga doftämne skapas senare. Istället är det så kallade karotenoider som är grunden. Karotenoid? Vad då? Ja, det finns faktiskt många olika sådana här karotenoider. Du har nog hört talas om betakaroten. Ämnet som ofta bara kallas för karoten och ger morötterna deras vackra orange färg. Drygt ett dussin olika karotenoider har man hittat i druvor, inklusive det vanliga betakarotenet. Mest finns i skalet, ca tre gånger så mycket som i druvköttet.

I druvan startar uppbyggnaden av karotenoiderna strax efter fruktsättning. Men när druvorna börjar ändra färg, vid verasion, då slutar de glada tillväxtdagarna och övergår i hänsynslös nedbrytning. I den processen skapas små molekyler som kallas C13-norisoprenoider och som också innehåller de ämnen som skapar TDN.

C13-norisprenoiderna lider av en het förälskelse. Objektet för deras dyrkan är sockermolekyler och de klänger sig fast vid dem. På så sätt skapas ”doftreservoarer” som under lagring långsamt släpper ut TDN och därmed också vår underbara petroleumdoft.

Alltså, högre halt av karotenoider i druvan ger mer petroleumdoft. Då är ju den intressanta frågan, om halten går att påverka? Ja, enligt forskarna så är det möjligt. Ju mer direkt sol och värme som druvorna utsätts för, ju mer karotenoider. Om vinrankans blad skuggar druvorna, då hämmas alltså tillväxten. Vinodlaren påverkar alltså halten genom att styra utvecklingen av vinrankans lövverk. Förutom val av beskärning påverkar mängden gödsel utvecklingen. Mer gödsel ger fler blad som ger mer skugga till druvorna. Och på motsvarande sätt kan torka och vattenstress minska lövverket och därmed ge druvorna mer sol.

När väl vinet hamnat i flaskan så växer TDN-nivån till i vinet genom ”doftreservoarerna”. Även här finns det flera faktorer som påverkar.

Förutom att nivån TDN ökar med ålder, så påverkar även lagringstemperaturen. Vin som lagrats vid 30° C har betydligt högre TDN-halt än de som lagrats vid 15° C.

Ju högre syrahalt vinet har, desto snabbare utvecklas petroleumkaraktären. Det beror på att andra doftämnen (monoterpener och estrar), som maskerar TDN-doften och ger vinet citrusaromer, fruktiga och blommiga dofter, bryts ner i vinets syrerika miljö.

Och faktiskt påverkar även flaskförslutningen TDN-nivån. Undersökningar har visat att naturkork och syntetiska förslutningar under en period om två år absorberar mer än hälften av TDN:et i vinet. Skruvkapsylen påverkade däremot inte alls TDN-halten.

Vi petroleumälskare bör alltså leta efter Rieslingviner som

  • Har gjorts på druvor som fått mycket värme och direkt sol. Varma och solrika årgångar alltså.
  • Från producenter som inte anser petroleum vara en defekt och därför vidtar extra åtgärder för att skugga druvorna.
  • Har hög syrahalt, vilket de allra flesta Rieslingviner har.
  • Har skruvkork.
  • Kan vi dessutom misstänka att vinet fraktats varmt och stått på varma butikshyllor ökar vi på chansen. Om inte annat, kan ju den där i övrigt olämpliga vinlagringsplatsen i det varma köket fungera som TDN-aktivator.

Tim Adams Clare Valley Riesling 2011Vi provade en Tim Adams Riesling 2011, från Clare Valley i South Australia. Clare Valley är, liksom närliggande Eden Valley, känt för sina Rieslingviner vilka oftast uppvisar en god petroleumkaraktär. Även om 2011 var ett svalare år, med förhållandevis få soltimmar, så blev vi nöjda med valet. Här fanns det en begynnande god petroleumkaraktär i form av en läcker doft av cykelslang. Torr, med fin hög syra. Fruktiga toner med citrus, gråpäron och knappt mogen melon. Bra mineraltoner. En läcker lång eftersmak med citrus och cykelslang. Riktigt gott!

Referens:
(1) Black, C. et al. (2012), ”Aged Riesling and the development of TDN”, Wine & Viticulture Journal, September/October 2012.

Lyckad matchning

Vi hade bestämt att helgens viner skulle vara av typen ”fruktiga och smakrika”. Middagsmaten skulle matcha med lite olika kötträtter. Men så råkade jag passerade fiskhandlaren och där i disken låg så fin marulk. En favoritfisk som av välgrundande skäl sällan hamnar på tallriken. Men den här gången kunde jag bara inte motstå.  Två bitar inhandlades och hemfördes till köket.

LehmannPortraitShirazBarossa2010Kvällens utvalda vin var en Peter Lehmann Signature Barossa Shiraz 2010. Enligt bolagets hemsida passande till kötträtter, företrädesvis ”smakrika, gärna grillade, rätter av mörkt kött”. Pannan lades i djupa veck. Skulle vi få till den här matchningen?

En sås skulle behövas. Sålunda tillreddes en mörk skysås med tillsats av samma vin som vi skulle ha i glasen. 2 dl oxfond fick koka ihop med 1,5 dl vin och två fint hackade katrinplommon tills drygt hälften återstod. Den reddes av med lite maizena och fick en skvätt extra vin på slutet.

Till det ca 1,5 hg skivat rökt sidfläsk som skars på tvärsen i drygt centimeterbreda skivor och sedan stektes tillsammans med champinjoner. Samtidigt, i en annan stekpanna, en klick smör och marulksbitarna som stektes klara med en fin stekyta. På tallriken fick de sedan sällskap av lite råris och sockerärtor.

Om det matchade? Jo, det gjorde det verkligen. Helt suveränt. Såsen, det rökta sidfläsket och den smakrika fisken gifte sig perfekt med det fruktiga vinets toner av plommon, mörka bär och gummi.

Barossa Valley är känt för sina odlingar av Shiraz, en del av dem mycket gamla. Det finns vinstockar som planterades redan på mitten av 1800-talet. Peter Lehmann spelade en viktig roll för att bevara druvan under en tid på 1980-talet när Cabernet Sauvignon var det som var inne och Shiraz ansågs helt ute. Den australiensiska staten gav till och med bidrag till de som drog upp Shiraz-vinstockar och ersatte dem med det som marknaden efterfrågade. Idag är vi tacksamma för att druvan bevarades och att vi kan njuta viner i olika prisklasser från oympade stockar odlade i phylloxerafri jord.