Etikettarkiv: bollinger

Langlois slottsbubbel, i Bollingers anda

Värmen söker denna heta sommarvecka. Iskallt vattten med lime intas i mängd. Men standardfrågan kommer som på beställning var eftermiddag; ”Vad blir det för bubbel idag?”

Efter några gamla säkra kort från Frankrikes nordöstra bubbel hörn, hittar en crémant från ett av våra favoritdistrikt ner i glasen. Fräscht, mångfasetterat med svalkande mousse.

Loire east of Saumur

Langlois-Chateau i St-Hilaire-St-Florent, Saumur är producenten. Hit kom vi inte på vår resa längs Loire i höstas, även om namnet funnits med i tankarna. Det närmaste var vårt besök på Château Yvonne i Parnay, med deras utsökta Cabernet Franc-viner,  en kort bit från Saumur. Även Langlois-Chateau gör röda och vita stilla viner, men huvudnumret är Crémant de Loire, gjort enligt den traditionella metoden.

Inriktningen var mousserande vin redan 1912, när Langlois-Chateau startades av det unga paret Edouard Langlois och Jeanne Chateau. Deras lycka blev dock kortvarig då Edourd dödades i det första världskriget. Jeanne sällade sig till skaran av ”bubbelänkor” och drev företaget vidare. Det förblev familjeägt fram till 1973 när champagnehuset Bollinger klev in som majoritetsägare.

Langlois Crémant de Loire Brut

Basvinet till Langlois Brut, Crémant de Loire, är gjort till huvuddelen av Loires signaturdruva Chenin Blanc (60%) tillsammans med lika delar Chardonnay och Cabernet Franc. Druvorna kommer från sex olika lägen, dominerade av kalkhaltig jordmån, vilka vinifieras separat och blandas till slutlig cuvée tillsammans med cirka 10% reservvin. Efter andra jäsningen på flaska har det fått vila hela tre år på fällningen. Dosage 11 gr/liter.
Ljust gul med en storm av små bubblor. Medelstor komplex doft med inslag av brödighet, lite vaniljbullar, vita blommor och fin fruktighet av gula plommon, äpplen och smultron. Medelfyllig med mycket frisk syra, fint gräddig mousse och mycket lätt behagfullt integrerad honungston. Citrussyrligt och gomfyllande rundhet på samma gång. Eftersmaken är lång och lyser av mineralitet, citrus, gröna äpplen och ett uns smörkola. Kanongott, fräscht, mångfasetterat – och mycket prisvärt. Det här sippar vi gärna mer på.

På SB: Langlois Crémant de Loire Brut (nr 7404, 125 kr, juli 2014)

Lusfritt i Champagne

Häromdagen såg jag ett intressant avsnitt av Uppkorkats web-TV, där Magnus Ericsson på Helsingborgs Dagblad besöker Champagne Tarlant. Magnus kastar sig ner bland vinrankorna och gräver i jorden. Det ryker. Jorden rinner genom fingrarna. Det är sand, väldigt mycket sand i jorden.

Den här jordplätten i Champagne heter mycket riktigt Les Sables (sanden) och ligger utanför byn Oeuilly väster om Épernay i Vallée de la Marne. Det unika är att det är fritt från vinlus. Ingen phylloxera vastatrix trivs här. ”Den kan inte röra sig i sanden,” förklarar Magnus.

Här växer Chardonnay som planterades på 1950-talet. Och det är oympade, rotäkta vitis vinifera-stockar. Druvorna går till en riktigt torr, Extra Brut, Blanc de Blancs med namnet ”La Vigne d’Antan”.

Efter att phylloxeran hade etablerat sig i södra Frankrike, där den upptäcktes 1863, spred den sig som en farsot över landet. 1888 var det Champagnes (o)tur och inom några år hade vinlusen festat loss på rotstockar över hela regionen. Fördelen som odlarna i Champagne hade var att lösningen vid det laget redan var känd; ympning på amerikanska rotstockar.

Ett mer berömt lusfritt läge i Champagne finns hos huset Bollinger i Aÿ, strax norr om Épernay. Här, alldeles intill den ståtliga huvudbyggnaden, ligger två små grand cru vingårdar, le Clos Saint-Jacques och les Chaudes Terres, dit phylloxeran av någon outgrundlig anledning aldrig hittat. Ett stort inslag av sand i jorden kan vara en förklaring. Även en tredje vingård, la Croix Rouge i Bouzy, var länge lusfri, men den drabbades helt plötsligt för några år sedan. Ingen vet varför. De oympade stockarna fick dras upp 2004.

Hos Bollinger är det Pinot Noir som växer på de lusfria jordarna. Stockar som förökas genom avläggare och absolut inte rätat in sig i några raka led. Resultatet är lika unikt som vingårdarna. Några tusen flaskor av en Blanc de Noirs med det belysande namnet Vielles Vignes Françaises.

En sådan drömprovning det skulle kunna bli.  Två berättelser, två stilar, två hus – en gemensam nämnare. En fläkt från svunna tider.