Om en Garnacha: #25 Alto Moncayo Veraton 2011. Kraft i korsett.

 

Ganska gamla Garnacha. Aragonien och Campo de Borja. Vi håller oss kvar vid Moncayo-bergets fot och australiensisk vinmakning på Bodegas Moncayo. I glaset det ”tredje vinet” från Chris Ringlands hand.

Alto Moncayo Veraton 2011,
DO Campo de Borja.
100% Garnacha från 30-50 år gamla stockar, avkastning ca 800 gr per stock. Jäsning i små öppna kar. 16 månader på små fat, amerikanska och franska. Varken klarat eller filtrerat.
Rödblå, hög intensitet. Utvecklad tät syltig doft. Mörk fruktighet, blåbär och björnbär. Integrerade fat, liten rostad ton. En touch mint och torkade örter. Fyllig med frisk syra och markerade finkorniga tanniner. Kraftfullt fruktigt i relativt välsnörd korsett. Da capo på dofter. Lång eftersmak, kryddig med mörk fruktsyltighet och en snärt hetta från svansen.
Tätt, koncentrerat lite syltigt sötfruktigt, men med en fin stramhet som skiljer det från storebrorsan Alto Moncayo. Utmärkt kvalitet.

Vi tackar för korsetten som håller kraften i styr. En trevlig bekantskap, innehållet sjunker med ganska hög hastighet. Lättklunkat trots hela 15,5 procent. Ändå slår det inte riktigt an omköpssträngen (om det nu funnits något att inhandla). Inte helt vår ”cup of tea”? I källaren väntar en flaska till, den får dröja några år. Fem, sex, kanske sju. Ska bli spännande att se vad lite vila kan göra.

Om Bodegas Alto Moncayo skrev vi i förra posten, tillsammans med noteringarna för Garnacha #24, Alto Moncayo 2011:

”Garnacha i världsklass var idén bakom Bodegas Alto Moncayo när projektet startade 2002. Ett både lokalt och globalt projekt. Lokalt när det gäller druvor och vineri. Globalt när det kommer till människor. Tre män från olika världsdelar stod bakom starten, så skriver importören: spanjoren Jorge Ordoñez som arbetat med att marknadsföra spanska viner i USA, den amerikanske vinimportören Dan Phillips och så australiensaren Chris Ringland som står för vinmakningen.

Resultatet är tre kraftfulla viner i modern fruktdriven stil:
Alto Moncayo är vad producenten själv kallar ”flaggskeppsvinet”.
Aquilon beskrivs som ”det bästa av det bästa” och får druvorna från de allra äldsta stockarna plus två år på nya fat. Till sist Veraton  med epitetet ”tredjevin”.

Alla tre vinerna är behängda med höga poäng från Parker (inklusive 100-poängare till Alto Moncayo 2007 och 2009), Wine Enthusiast, Wine Spectator med flera vinkritiker. Därmed inte sagt att det här är viner för allas gom. Djupa böjelser för stilen bör vara en förutsättning för att kunna göra vågen.

Bodegan jobbar med gamla stockar från vinodlingar på 500-800 meters höjd, försiktiga sluttningar nära berget Moncayo. Totalt disponeras 62 hektar. Jordmånen är genomsläpplig, mycket stenig: kalksten eller märgel, dolomit, kvartsit och skiffer. Det är svalt, torrt och vindpinat av den outtröttliga nordvästan ”El Cierzo”.”

Länk till Bodegas Alto Moncayos hemsida.

På SB: Alto Moncayo Veraton 2011, art.nr 99085 (tillfälligt sortiment, slutsålt), 239 kr (inköpt maj 2014). Importör: Vinovativa.

Annons

Om en Garnacha: #24 Alto Moncayo 2011. Kokos & pralin.

Garnacha i kubik. Eller snarare kvadrat, om man ska se till etiketten. I glaset har vi Alto Moncayo från bodegan med samma namn. Ett ännu ungt koncentrat impregnerat av aromerna från en ansenlig tid på nya fat.

Vi är tillbaka i de gamla Garnacha-stockarnas eldorado, spanska Aragonien. Nu lite norr om Sankt Vincents Zaragoza, i DO Campo de Borja, vid Moncayo-bergets fot.

Garnacha i världsklass var idén bakom Bodegas Alto Moncayo när projektet startade 2002. Ett både lokalt och globalt projekt. Lokalt när det gäller druvor och vineri. Globalt när det kommer till människor. Tre män från olika världsdelar stod bakom starten, så skriver importören: spanjoren Jorge Ordoñez som arbetat med att marknadsföra spanska viner i USA, den amerikanske vinimportören Dan Phillips och så australiensaren Chris Ringland som står för vinmakningen.

Resultatet är tre kraftfulla viner i modern fruktdriven stil:
Alto Moncayo är vad producenten själv kallar ”flaggskeppsvinet”. Aquilon beskrivs som ”det bästa av det bästa” och får druvorna från de allra äldsta stockarna plus två år på nya fat. Till sist Veraton  med epitetet ”tredjevin” (vilket vi skriver om i nästa post).

Alla tre vinerna är behängda med höga poäng från Parker (inklusive 100-poängare till Alto Moncayo 2007 och 2009), Wine Enthusiast, Wine Spectator med flera vinkritiker. Därmed inte sagt att det här är viner för allas gom. Djupa böjelser för stilen bör vara en förutsättning för att kunna göra vågen.

Bodegan jobbar med gamla stockar från vinodlingar på 500-800 meters höjd, försiktiga sluttningar nära berget Moncayo. Totalt disponeras 62 hektar. Jordmånen är genomsläpplig, mycket stenig: kalksten eller märgel, dolomit, kvartsit och skiffer. Det är svalt, torrt och vindpinat av den outtröttliga nordvästan ”El Cierzo”.

Alto Moncayo 2011, DO Campo de Borja.
Garnacha från 40-70 år gamla stockar, avkastning i snitt endast 6 hg druvor per stock. Jäsning i små öppna kar. 20 månader på nya franska och amerikanska små fat. Varken klarat eller filtrerat.

Röd med blå ton, tät. Återhållen ungdomlig till utvecklad doft. Mjuk, mycket fruktig, röda bär, mörka körsbär kryddat av lite mint. Fyllig med frisk syra och avrundade tanniner. Oerhört koncentrerat med sammetsstruktur. Fruktigt, kryddigt och kaffepraliner (Anton Berg säger någon). Lång eftersmak med smörkola och kokos, som avslutas i en eldig svans där de 16 procenten gör sig påminda.

Fräscht, ”speciellt” koncentrat där den efterhängsna kokosen drar ner betyget i denna halvblinda provning. Men visst, det här är utmärkt kvalitet, kanske bara lite för mycket för våra gommar. Eller bara för ungt. En halv flaska blir över och förvaras i kylen till dag sex. Nu vinner vinet betydligt mer gillande. Kokosen har lagt sig, mer integrerat, mer angenämt. Flaska nummer två blir härmed förvisad till 10 års källarvistelse. Därefter tror vi oss få något helt i vår smak.

Länk till Bodegas Alto Moncayos hemsida.

På SB: Alto Moncayo 2011, art.nr 99400 (tillfälligt sortiment, slutsålt), 329 kr (inköpt maj 2014). Importör: Vinovativa.

 

Om en Garnacha; #11 Tres Picos 2011. Extra allt.

På gårdagens internationella Grenachedag, utropad att firas årligen den tredje fredagen i september, återvände vi till rötterna. Det var med en Tres Picos som vi först blev uppmärksammade på de gamla vinstockarnas land i spanska Aragonien.

Tres Picos är av DO Campo de Borja, precis nordväst om Zaragoza.  I Campo de Borja växer gamla vinstockar, Gobelet-beskurna till buskar, på hög höjd i bistert klimat med torra, heta somrar, kyliga vintrar och risk för frostskador om vårarna.  Avkastningen är låg. Här i Saint Vincents hemtrakter hittar vi koncentrerade, fruktmättade Grenacheviner i stor stil.

Tres Picos Garnacha 2011.
100% Garnacha. 5 månader på nya små franska fat.
Kraftfull, utvecklad rättfram, saftig mycket fruktig doft med massor av mörka bär; blåbär, björnbär, svarta vinbär och lite röda samt lite torkade frukttoner; katrinplommon och svaga russin. En fläkt av torkade örter och peppar. Väl integrerade fat, rostade toner och ett stänk vanillin. Smaken är saftig åt det syltiga hållet, fyllig, mycket frisk syra och rejält med tanniner. Lång eftersmak, bärig, torkad frukt, pepprig och läder
Oj, oj. Tre toppar drar på alla växlar och bjuder ”extra allt”. Mycket bra, men bara för älskare av kraftfull, fruktdriven stil.

Bodegas Borsao bildades 2001 när de tre kooperativen i Borja, Pozuelo and Tabuenca slog sig samman.  De 620 medlemmarna är idag aktieägare i bodegan. Varumärket Borsao har dock äldre rötter, då det skapades av kooperativet i Borja, startat 1958. Största delen av odlingarna är fina gamla Garanacha-stockar. Sortimentet är brett och vinerna får ofta internationella utmärkelser. I Sverige hittar vi på monoplet dock bara detta vin just nu.

På SB: Tres Picos Garnacha 2011, art.nr 74456(beställningssortimentet), 200 kr (aug 2014).

Tillägg: Efter 2 dygn i kylskåp, fortfarande mycket bra. Massor av frukt, mörka bär, björnbär och integrerade fat. Fyllig, välbalanserad, fullpackad av superkoncentrerad saftig frukt. Utmärkt längd. Yummy!

Den där Garnacha; #3 Torres 5G Garnacha 2012. Ett slags kändisvin?

Det fanns en tid när kända producentnamn imponerade och vi såg dem som en garant för bra kvalitet. Även i de lägre prisklasserna. Den tiden är sedan länge förbi. Idag kan tvärtom bara utformningen av en etikett väcka misstänksamhet.

Så förhöll det sig tyvärr med flaskan innehållande Torres 5G Garnacha 2012, från Campo de Borja i Aragonien. Här stoltserar framsidan med en tidslinje som tar oss från 1870, när företaget Torres grundades, via sju milstolpar fram till 2012 och den femte generationen vid rodret. 5G, alltså 5 generationer, som lagt ner sin själ i vinmakandet. Var de 5 Garnachas, som nämns överst till vänster kommer in i det hela är oklart.

Här vill vi skjuta in att Torres är en väl ansedd producent. En föregångare i Katalonien som gör viner i många prisklasser. Den fina Mas La Plana, på enbart Cabernet Sauvignon, har vi under årens lopp provat några årgångar av och gillar. Ett vin av hög kvalitet.

Så varför väljer man att fokusera på historia och perfektion på etiketten till ett 69 kronorsvin? Ännu märkligare blir det när man studerar baksidesetiketten lite närmare. För vad hittar vi väl där?

Var kommer vinet ifrån? Mer än från Campo de Borja alltså? Jo, det är buteljerat för Miguel Torres av kooperativet Crianzas & Viñedos Santo Cristo i Ainzón. Känns det igen? Det är samma kooperativ som står bakom ”vårt” Garnachavin #2 El Rey 2012. Inget fel med det, egentligen. Men visst luktar det lite ”kändisvin” om det hela? Och med tanke på den övriga texten på flaskan, och likaså produktinformationen på hemsidan, känner vi oss lätt vilseledda.

Nåväl, vi lämnar det yttre och fokuserar istället på innehållet. 100% Garnacha. Jäst på ståltank, efter två dagars inledande kallmaceration.  Liksom vin #2 har det fått en timma i karaff före provning (och tilläggas kan att etikettgranskningen ovan gjordes först efter provningen).

Fruktig, varm återhållen doft med dragning åt röda bär och en hint örtiga toner. Medelfylligt med frisk syra och balanserade tanniner. Fruktigt med lingontoner och kryddiga inslag. Hygglig eftersmak.

Ett ok vardagsvin, vars syra behöver ackompanjeras av mat på tallriken. Enkelt och stramt, som i sin helhet tyvärr upplevs lite fattigt på dimensioner.  Ett nummer mindre än El Rey 2012 för samma peng. Välj själv.

På SB: Torres 5G Garnacha 2012, art.nr 2744, 69 kr (april 2014).

 

 

Den där Garnacha; #2 El Rey Old Vine Garnacha 2012

Den där Garnacha, i form av Pagos del Moncayo SL från spanska Campo de Borjas jordar, gav oss mersmak och en idé om att utforska vad Garnacha Tinta/Grenache Noir mer har att erbjuda; speciellt när druvan får regera i ensamt majestät.

En sökning på det lokala, hyggligt välsorterade bolaget, ger till resultat fyra spanska viner producerade på enbart Garnacha Tinta. Samtliga under 70 kr…

Jaha, då så dyker vi ner bland de enklare vinerna. Det kan ju finnas godbitar här också. Skippar man ekfaten och håller sig till maskinskörd kan ju priserna hållas nere. Dessutom är druvan inte precis den allra trendigaste. Man skulle kunna dra en parallell till franska Muscadet, ett oöverträffat skaldjursvin (speciellt till de nyfångade, salta räkorna), otrendigt och mycket prisvärt.

Vi börjar med den kaxigt döpta El Rey (kungen); El Rey Old Vine Garnacha 2012  är sprunget ur Campo de Borjas jordar i Aragonien. Producerat av kooperativet Crianza y Viñedos Santo Cristo i Ainzón, strax väster om staden Zaragoza. Men här har också svenske Lars Torstenson haft ett vinmakarfinger med i spelet.

Maskinskördat, ståltanksjäst och därefter lagrat på cementtank. Och så kan vi läsa på importören Terrific Wines hemsida att den senaste blandningen av årgång 2012 blivit kryddad med en liten andel (5%) fatlagrat vin.

Det här är ett vin som fått bra mottagande i media. Vi har tidigare provat batchen utan fatinblandning, en gång efter Vinets Dag och därefter i en halvblind provning av spanska viner. Imponerande prisvärt har vi då tyckt. Nu provar vi den senaste cuvéen:

Fruktig, lätt återhållen doft, med röda bär och örtiga drag. Drygt medelfyllig med frisk syra och balanserade tanniner. I smaken skogsbärsbetonad fruktighet och kryddighet åt vitpepparhållet. Bra längd.

Vinet hade fått lufta sig i karaff en timme innan servering, men fortsatte att öppna upp sig i glaset. Efter en övernattning i kylskåpet hade både doft och smak växt ett halvnummer.

Vi är fortsatt imponerade av hur prisvärd El Rey 2012 är. Ett bra balanserat vardagsvin för den som söker i den lägre prisklassen efter ett fruktigt matvin med god struktur.

Ytterligare en stjärna i kanten för den där Garnacha.

På SB: El Rey Old Vine Garnacha, art.nr 2260, 69 kr (april 2014).