Vilmart Rubis, rosa Princesschampagne

Inte för att hon är så intresserad. Mjölk eller grädde, helst lättvispad, skall det vara. Vi däremot, vi tar ju varje anledning till att öppna en flaska champagne. Denna somriga lördagseftermiddag faller valet på rosa bubblor från Vilmart & Cie. I den skålar vi så för världens alla vackra katter och speciellt för lilla Princessan förstås. Det är den 8 augusti; det är den internationella kattdagen, World Cat Day.

Champagne Vilmart Cuvée Rubis Brut är vackert djupt orangeröd, jo tankarna kan gå till rubiner. Fin mousse i mängd. Mörka bär och brödig touch i nosen och med koncentrerad fyllig rik frukt i gom. Läcker textur och utsökt smakpalett där jordgubb och tranbär pockar på uppmärksamheten och smakar länge, länge.
Det här är roséchampagne med fräsch tyngd. Måste vara en av de godaste vi smakat.

En Premier Cru med basvin av 90% Pinot Noir och 10% Chardonnay från årgångarna 2009-2010 som fått mogna tio månader på stora ekfat. Naturligtvis, det här är ju Vilmart. Här uppfostras alla viner på fat. Storlek och tidsrymd beroende på slutprodukt.

Flaskan har legat till sig i källaren i snart två år efter vårt besök hos Vilmart i Rilly-la-Montagne hösten 2013. Tar fram produktbladet och läser att ägaren tillika champagnemakaren, Laurant Champs, anser att den kommer nå optimum efter ett till två år. Ja, så mycket bättre har vi svårt att tro att det blir. Vi gör en minnesnotering, vid nästa besök måste vi lägga ner fler Rubis i lådorna.

Princessan själv är dock helt ointresserad av den rosa champagnen. Ställde inte upp på bild utan slankt raskt in genom kattluckan till den väntande mjölkskålen. Lite förvånande är det därför hur snabbt hon är på plats när flaskan med middagsvinet skulle förevigas. En vit bordeaux ställs upp på  bordet och vips är hon där.

Nu står det förstås Coucheroy på flaskan. En bra Sauvignon Blanc med fin fatkaraktär i årgång 2009, från André Lurtons slott med samma namn i Pessac-Léognan.  Namnet Coucheroy sägs komma av att den franske kungen Henri IV en stormig natt för många hundra år sedan sov över på slottet. Kunglig glans, då duger det åt Princessan.

Annons

Champagne & referenser

Vår vän Herr J menar sig ha ett bättre alternativ till referenschampagne än den vi brukat använda. Kanske är det dags att ompröva? Vi kan ha blivit hemmablinda. Vår trotjänare har ju blivit som en huschampagne i instegskategorin. Ja, det är bara att prova, men av en speciell anledning väljer vi att plocka in ytterligare två i provningen.

”Referenschampagne” kanske någon undrar, va’förnåt? Jo, när man under ett antal tillfällen (vi har brukat ha ca åtta i en serie) provar sig igenom en mängd olika mousserande viner från vinvärldens alla hörn inklusive champagner av olika stilar och prisklasser, då är referenschampagnen den trogna följeslagaren. Den som vid varje provning  blir en slags måttstock att relatera övriga viner till, ibland mycket över i kvalitet och vid andra tillfällen som en enklare kusin från landet.

Vad Herr J och vi är överens om är att referensen ska vara av lite enklare slag. Den ena av de två ligger till och med under tvåhundralappen. Den andra drygt fyra tjugor mer.

En väsentlig detalj skiljer. Det ena alternativet är en ”standardchampagne” med flera druvor i cuvéen. Det andra en blanc de blancs, alltså ren Chardonnay. Det må vara en smaksak vilken stil man väljer som referenschampagne, även om vi naturligtvis håller på vårt val.

Det senare är också anledningen till att provningen landar på fyra istället för bara två. Vi ställer två blanc de blancs och två cuvéer mot varandra.

Äntligen dags för provning. Flera gånger framskjuten på grund av resor och krasslighet. Det här är våren av seglivade förkylningar. Alltså desto mer efterlängtad. Den ena öppnar och häller upp. Den andra kastar om glasen. En klassisk halvblind provning.

Men redan när korkarna poppas anar ”öppnaren” att ”en ska bort” som Brasse brukade säga när något djur skulle plockas från kvartetten i lattjo-lajban-lådan. Tre unga korkar med tjocka fötter, riktigt feta champinjoner. Och så den fjärde med ihopklämd fot. Degorgeringsdatum saknas, men den här måste ha några år på nacken.

Glas 1: Ljust guldgul med fina små bubblor. I doften integrerad brödighet åt brioche, bokna äpplen, lätt touch av torkade örter, och vänta vad är det där? Fino? Mycket lätt, leker tittut, fino!?
Skummig mousse, medelfyllig, torr, bra syra, ojämn gomfyllnad. Mörka toner med kola, röda äpplen, jord och gamla böcker. Bra längd, dock med tyngdpunkten i främre delen av gommen.
Knepig, säger jag, ej helt entusiastisk över fino och böcker, klar jumboplats. Han lite mer positiv med komplexitet och mineralitet i noteringarna, även om jordigheten finns där också. Eniga är vi i alla fall om att det är en Chardonnay – Pinot cuvée.

Glas 2: Ljust guldgul, aningen mörkare än ettan. Små fina, men lite färre bubblor. Finstämd doft med vita blommor och Bisysslas blommiga sensommarhonung, lätt brioche och gula och röda äpplen.
Torr med frisk syra, skummig mousse, medelfyllig, citrus, kola, torkade örter, röda äpplen och kalkig mineralitet. Elegantare, munvattnande, slingrar och fyller hela gommen. Mycket bra längd.
Trevlig av bra kvalitet, bör vara en standardblandning. Tredjeplats.

Glas 3: Ljust guldgul, små fina bubblor i mängd. Lite återhållen i doften, citrus, mineralitet, lätt brödig/brioche. Mycket frisk, mycket torr, lätt i gommen med spritsig mousse, citrus, mineralitet och fina smöriga noter.
Lätta vibrerande penseldrag över hela gommen. Mycket bra längd, häng av härlig gomvattnande syra, citrus och kalkig mineralitet.
Förförande sommarlätta vingslag. Vibrerande, livfull. Det här måste vara en blanc de blancs. Utsökt, klar förstaplats.

Glas 4: Lite mörkare guldgul, relativt lite bubblor. Näsan mot glaset och det rostade brödet väller över kanten. Aldrig känt så mycket rostad bröd tidigare. Stor, uttrycksfull bouquet. Mognare intryck, mocca- och nougatvibbar.
I gommen lugnare mousse där dofterna återkommer. Torr med avrundad frisk syra. Lägger sig runt gommen. Kola, karamell. Mycket bra längd.
Moget, väldigt smaskig. Egentligen en annan division. Gissning på Chardonnay, men borde alltså vara den hopklämda champinjonen (som bara en av oss sett). Belägger i vilket fall som helst andraplatsen.

Avsmakat, noterat, genompratat, konsensus. Dags att avslöja. Lapp nummer ett fram. Flaskorna ställs ut på bordet. Lapp nummer två. Ett par flaskor byter plats.

Glas nr 1: Champagne Michel Turgy, Reserve Selection Brut, Blanc de blancs, Grand cru (SB 77990, 281 kr). Stor förvåning – den ”knepiga” på fjärdeplatsen var en blanc de blancs och Turgy – ej väntat.

Glas nr 2: Champagne Bonnaire, Tradition Brut (SB 7342, 199 kr). Rätt med standard, i cuvéen en tredjedel vardera av Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Just det, en bra standard av enklare snitt, en bra huschampagne.

Glas nr 3: Champagne Bonnaire, Blanc de Blancs Brut, Grand cru (SB 75878, 329 kr). Den fjärilslätta, vibrerande livfulla förstapristagaren. Ett par nummer större än lillebror Tradition i Bonnaire-familjen. Denna blanc de blancs häller vi gärna i glasen igen.

Glas nr 4: De Saint Gall Premier Cru Tradition Brut (SB 77279, 279 kr). 67% Chardonnay och 33% Pinot Noir. Jo det är latjo-lajban-lådans udda fågel, den hopklämda champinjonen. Andraplats tack vare de läckra mogna tonerna. (Förresten alldeles utmärkt till pepparkakor, vår något udda dessert denna champagnekväll.)

Blanc de Blancs tog hem segern, dock ej ”rätt”. Sorry, Herr J.
Men som referens vidhåller vi vårt val, ung standard ska det va’. 😉

 

Champagne Vilmart, Coeur de Cuvée 2001

Champagne hör påsken till lika mycket som nubbe, ägg och sill. Årets påskchampagne kommer från en av våra trotjänare, Vilmart & Cie. Vi rör oss i Montagne de Reims och premier cru-vingårdar runt den lilla byn Rilly la Montagne, där Vilmart huserar i ett vackert gammalt korsvirkeshus.

Vilmart är känd för att fatlagra sina basviner och för det högkvalitativa slutresultatet. Vi poppar upp deras prestigechampagne, en Coeur de Cuvée av årgång 2001.

Champagne Vilmart & Cie, Coeur de Cuvée 2001 Brut, Premier Cru. Druvor från de äldsta stockarna, 55 år gamla. 80% Chardonnay, 20% Pinot Noir. Endast första pressningen, le coeur (hjärtat) om 1400 liter används. Basvinet vilar tio månader på 228 liters fat med battonage. Efter den andra jäsningen på flaska får det mogna sju år på jästfällningen innan degorgering.
Vackert guldgul med livliga bubblor. Elegant brödig doft med början till mognadstoner, mångfasetterad, inslag av gula äpplen, kvitten, antydan till kola, apelsin och en touch medicin. I gommen torr och slank med rik mousse, knivskarp syra, citrus, röda äpplen och kolatouch i lång, lång komplex eftersmak. Det känns livfullt, lätt och elegant. Utmärkt, förförande gott!

Mer att läsa om Vilmart: Champagne Vilmart, fatlagrat av klass.

 

Vinets dag 2015

Hallå där! Tänkt att uppmärksamma Vinets Dag? Hög tid att börja planera! Om två veckor är det dags, torsdagen den 22 januari. Den dag då Sankt Vincent, vinodlarnas och vinmakarnas skyddshelgon, firas i en del vinproducerande områden.

Bourgogne är störst och mest känt. Som vanligt firar man helgen närmast efter St Vincentdagen. 25000 personer beräknas komma till 2015 års upplaga av Saint Vincent Tournante den 24-25 januari. Två byar delar i år på arrangörskapet, Gilly-lès-Cîteaux och Vougeot. Man passar också på att uppmärksamma de 900 år som gått sedan cisterciensermunkarna etablerade sig som vinodlare på Clos de Vougeot. Sju specialcuvéer är framtagna för evenemanget vilka kan avsmakas i det likaledes specialdesignade St Vincentglaset.

Chablis ingår i Bourgognes Tournante, men håller också eget firande de år de inte har arrangörskapet. Vinbrödraskapet Confrerie Les Piliers Chablisiens har sedan 1966  stått bakom högtidlighållandet. 2015 års Saint Vincent Tournante du Chablisiene hålls den 7-8 februari i den lilla byn Chemilly sur Serein. Här skålar man i Cuvée Saint Vincent 2013, gjord av druvor som byns odlare skänkt för ändamålet.

Champagne firar också St Vincent 2015 . Den 17 januari hålls vad som utlovas bli en magnifik parad i Epernay.

Det svenska firandet av Vinets Dag började lite trevande i fjol efter att Vinakademien utropat St Vincentdagen till Vinets Dag. Att döma av det ganska magra resultat en googling i skrivandets stund ger,  är det risk att det även i år blir lite försiktigt. Munskänkarnas rikshemsida är förvånansvärt tunn i frågan, även om några Munskänkssektioner runt om i landet lagt ut information om specialprovningar. Men prova på lokal är ju inte nödvändigt. Vi kan ju fira runt det egna bordet. Flera gånger om till och med.

Hedra den gode Sankte Vincent och delta i tanken i respektive områdes firande. Välj vin efter distrikt: champagne den 17 januari, burgundisk Pinot Noir den 24-25 januari och chablis den 7-8 februari.

På självaste Vinets Dag den 22 januari, rekommenderar vi naturligtvis att hälla härlig Garnacha Tinta från Sankte Vincents hemtrakter runt Zaragoza i Aragonien i glasen. Det är hög tid att beställa för att få hem i tid. Leta i beställningssortimentet efter distrikten Calatayud, Campo de Borja och Cariñena.

För det är ju så att vi måste vara ute i god tid om inte källaren redan är välfylld. Vill vi vägra boxen och söka viner från intressanta kvalitetsproducenter är monopolets ordinarie sortiment magert, speciellt på landsorten. Det där ”julspöket” som plågat oss ett närmast oändligt antal gånger under helgernas tv-reklamtid har fel på en mycket viktig punkt. Det är inte bekvämlighet vi ger upp; det vi ger upp är kvalitet, autencitet och djup i sortimentet. Trist är rätta ordet. (Det där var inte speciellt ljuvt sagt, men just så illa är det.)

Den bistra sanningen är att man behöver gå till beställningssortimentet eller nätleverantör om man inte passat på att fånga in något intressant objekt i tillfälligt och snabbt slutsålt släpp. Privatimport är förstås ett annat alternativt, vilket Finare Vinare påminner oss om i ett välformulerat och läsvärt inlägg i sortimentsfrågan under rubriken ”Makten och härligheten”.

Ta en funderare och agera. Vad vill du ha i glaset?

Om Sankte Vincent och Vinets dag 2014 skrev vi ett längre inlägg vid den här tiden förra året, läs här. Eller fortsätt några rader för ett utdrag därifrån om den helige Vincent:

”Saint Vincent är vinodlarnas och vinmakarnas skyddshelgon. Han är dock populär och tar även vinägermakarna (hm, det kanske var bäst i äldre tider när steget från vin till vinäger kanske inte var så långt alla gånger) samt städerna Lissabon, Vicenza och Valencia under sitt beskydd. […]

Vem var då den helige Vincent? Han levde på romartiden, född på 200-talet i Huesca i spanska Aragonien. Vincent blev diakon och tjänade biskopen Valerius i Zaragoza, huvudorten i Aragonien. Men Dacian, guvernör under den romerska kejsaren Diocletianus, lät tillfångata både biskopen och Vincent och ställde dem inför rätta på grund av deras kristna tro. Den åldrige biskopen dömdes till landsflykt, men Vincent, som upprört guvernören genom sin frispråkighet och dessutom vägrade avsäga sig sin kristna tro och låta bränna de heliga skrifterna, torterades och led martyrdöden i Valencia den 22 januari år 304.  (Källa: Wikipedia och Catolic Online; Saints and Angels)

Men varför har Saint Vincent blivit vinodlarnas skyddshelgon? Ja, det verkar vara svårt att få ett helt klart svar på den frågan. Idogt surfande har bara fått legender och hypoteser till svar, vilka sammanfattas på 2013 års burgundiska Tournante St-Vincent hemsida:

Den enklaste teorin är att början på namnet Vincent helt enkelt är ”vin”. Eller att namnet Vincent uttalas som ”vin sang”, vilket betyder ”vinets blod”. En mer makaber variant av det senare är att Vincents kropp krossades under tortyren och blodet flöt ut precis som när druvor krossas i en press.

Eller så har vinodlarna helt enkelt övertagit Saint Vincent från de medeltida burgunderna. Samtidigt som de gamla frankerna tog St Martin som skyddshelgon, tog nämligen burgunderna St Vincent.

En annan variant är att den 22 januari helt enkelt verkar vara ett bra datum. Ett talesätt är att på Saint Vincents dag, då börjar antingen vintern om igen eller så försvinner den bort för det här året. Dagen infaller mellan tiden då vinrankan går i vinterdvala och när den börjar vakna till liv igen. Runt Saint Vincents dag brukade sålunda beskärningen att påbörjas.

En sista legend: Vincent stannade en dag till vid en vingård för att prata med en vinodlare. Vincents åsna passade på att kalasa på den närmaste vinrankan. När det var dags för skörd upptäcktes att just denna ranka gav extra mycket druvor. Saint Vincents åsna ska alltså ha uppfunnit beskärningen.”

Fast när det gäller beskärningen, finns det enligt Kladstrup (2002) konkurrenter om upphovsrätten till innovationen. Det sägs att den helige Martin, som tillhörde ett kloster nära Tours i Loiredalen, år 345 red ut på sin åsna för att inspektera vingårdarna. Även denna åsna tuggade glupskt i sig av vinstockarna. Och se, nästa höst var det till munkarnas förvåning just dessa rankor som bar de bästa druvorna.

Kladstrups bok innehåller förresten en annan intressant berättelse med koppling till St Vincent, nämligen den om hur Gaston Huet från Vouvray tillsammans med sina olyckskamrater lyckades arrangera en två veckor lång fest till det franska vinets ära. Detta i ett tyskt läger för krigsfångar under andra världskriget, med början den 24 januari 1943 (som i denna bok förvånande nog anges som St Vincentdagen). Rekommenderad läsning för den historieintresserade.

Kladstrup, D & P (2002), ”Slaget om det franska vinet. Nazisterna och kampen om Frankrikes största skatt”, Svenska Förlaget, Stockholm.

Bilder av Saint Vincent av Zaragoza från Wikimedia Commons (CC-PD).

 

Gott Nytt Vinår 2015!

Drick gott vin 2015! Drick vin från gamla världen! Drick vin från nya världen! Drick vin från kvalitetsproducenter!

Upptäck nya områden, druvor, vinmakare! Kom ihåg dina gamla vinkärlekar och återvänd till dem!

Drick vin av kvalitet 2015! Drick buteljerat vin! Drick gott, men med måtta!  Dela med gamla och nya vinvänner! Dela glädjen!

Drick Champagne idag!

Gott Nytt År!

Champagne Moussé Fils, kvalitet från liten producent med stora hållbarhetsambitioner. Blanc de noirs-specialist i Cuisles. Mycket gott!