Etikettarkiv: champagne

Special Club – Charlier & Fils 2002

Ett nytillskott bland provade Special Club-producenter är Charlier & Fils. Vi hittade en härligt läcker och fyllig champagne som i provad utgåva fått några år på nacken.

Charlier & Fils är en av de 28 medlemmarna som utgör Club Trésor de Champagne. Små odlare, egenproducerad fin champagne. Speciellt den prestigechampagne som buteljeras under det gemensamma varumärket Special Club. Namnet får endast bäras av den bästa årgångschampagnen och först efter kritisk provning och godkännande.

Champagne Charlier & Fils drivs av dottern i huset, Carole tillsammans med makenYves Perrin. Hemmavist är den lilla byn Montigny-sous-Châtillon, en bit väster om Épernay. Det är bara en kort bit från Moussé Fils, en annan Special Club-producent som vi besökte för förra året.

Den här delen av Marnedalen är Pinot Meunier-land och mycket riktigt domineras också Charliers 15 hektar odlingar till tre fjärdedelar av den här druvan. Däremot är den i minoritet i Special Club-cuvéen. 2002:an tros bestå av 45% Chardonnay, 30% Pinot Noir och 25% Pinot Meunier.

Ca 120.000 flaskor produceras varje år. Gemensamt för dem är att de alla börjat sina bana i fat, inte helt vanligt för champagne. I källaren står nämligen 34 stora ekfat, gamla fourdres, som används för jäsning och lagring av basvinet. Det här vinifieringen bidrar naturligtvis till den fylligare stilen. Som för alla Special Club har vinet lagrats minst tre år på jästfällningen i flaska innan degorgering.

Charlier & Fils Brut Special Club 2002

Champagne Charlier & Fils Special Club Brut 2002
Djupt mörk gul med fina små bubblor. Doften stor och ljuvlig. Mörk mogen frukt, röda äpplen, vita blommor, brioche-brödig, nougat och en mycket lätt mineralrökig slöja. Smaken är mogen, fyllig, torr med fräsch syra och fin mousse. Gommen fylls av inslingrande fruktiga, komplexa smaker. Eftersmaken mycket lång med söta frostnupna, fortfarande friska röda vinteräpplen och läcker kola.

Utmärkt i härlig fyllig stil. Läckert!

Champagne Charlier & Fils importeras till Sverige av ChampagneHuset. Årgång 2002 finns fortfarande på magnum, medan det i normalstorlek är 2004 som gäller.

Annonser

Sköna mogna bubblor, Coulon Père & Fils 1999

På väg mot Champagne i sommar? Står mogen Champagne högt upp på gilla-listan? Då är ett besök hos Florence att rekommendera. I den lilla byn Villedommange, strax söder om Reims, hittar du Coulon Père & Fils med ljuvligt mogna bubblor i källaren.

Champagne Coulon Père & Fils 1999

Vi stoppade några Millésime 1999 i packningen vid vårt besök hos Florence i höstas. Den butelj som korkades upp nu, var just ljuvlig.

Champagne Coulon Père & Fils, Brut Millésime 1999.
Mörkt guldgul med brusande små bubblor. Uttalad, komplex mogen doft; kaffe, nougat, bokna äpplen, apelsin, svaga blommiga toner, fin liten brödighet och inslag av skolkrita och rökighet. Drygt medelfyllig, torr med frisk, avrundad syra och finfin mousse. Eftersmaken, som närmast känns oändlig, betonar gul frukt, aprikos, apelsin och nougat.
En utmärkt mogen champagne, rik på mångfasetterade dofter och smakintryck.

Här samsas Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier i lika delar. Dosage 6 gr per liter. Jämfört med i höstas känner vi nu inte någon örtighet, men däremot mer av brödighet och rökighet.  Apelsin och blomtoner har också tillkommit. Den var bra i höstas, och minst lika fin snart nio månader senare.

Har du inte vägarna förbi Villedommange, så importeras Coulon Père & Fils till Sverige av Champagnehuset.

Special Club – Roland Champion 2008

Sticker ner handen i shortsfickan och drar snabbt upp den igen. Vad är det där för skräp? En bit svart, tunn metall med guldbokstäver i ena Special Club Metallhöljeändan. Special Club. Javisst ja, midsommaraftonens champagne. Ett impulsinköp veckan innan helgen från den lokala monopolbutiken. En liten present till han inför helgen.

Inte för att det saknas bubbel i källaren, men det var ett namn på flaskan som kändes oprovat. När intresseområdet är utstakat verkar nyheter utöva en närmast magisk dragningskraft. Det hjälper inte att flaskorna nästan gömts undan på nedersta hyllan butiken. Accio. På nolltid har flaskan i den eleganta svarta kartongen förflyttats ner i korgen.

Roland Champion är producenten. Hemmavist i Chouilly helt nära Epernay i Côtes de Blanc. En egendom som disponerar över 18 hektar vinodlingar i Chouilly och Verneuil. Produktionen om ca 85.000 flaskor per år går till allra största delen till hemmamarknaden. I Special Club-flaskan en ren Chardonnay från Grand Cru-gårdarna i Chouilly.

Vår flaska har en skadad etikett. En triangulär flik som irriterande nog försvunnit. Precis där vi skulle läst sista siffran i årgången. En liten etikett på baksidan förkunnar dock i svart på vitt att det är art.nr 90530 av årgång 2008 vi har framför oss.

Roland Champion Special Club 2008Roland Champion Special Club 2008

Roland Champion, Blanc de Blancs, Chouilly Grand Cru, Brut, 2008.
Blekt gul, med små fina bubblor. Uttalad, utvecklad mot mogen doft. Bokna gula äpplen och gula plommon. Brödig med inslag av smörkola och toner av kaprifol och mandel. Medelfyllig med frisk syra bakom den angenäma lilla sötman. Rund, gomfyllande med fin mousse, som tyvärr avtar relativt snabbt. Bra längd med smörkolatoner, skogskänsla, mogna champinjoner, bokna äpplen och brioche.

En trevlig champagne av god kvalitet med intressant doft och bra häng i gommen, men förvånansvärt mogen. Blint hade vi nog lagt till något år. Vi dricker och njuter nu.

Special Club – Vazart-Coquart 2006 vs. Pierre Gimonnet 2005

Två champagner – båda Special Club och båda Blanc des Blancs. Intressant match i samma provning. I ena glaset en Vazart-Couqart & Fils 2006, i det andra Pierre Gimonnet 2005. Det startade ganska jämnt, men allt eftersom provningstiden tickade fram gled ett av glasen klart förbi; detta tack vare större komplexitet, spänst och längd.

Vazart-Couqart & Fils håller till i byn Chouilly i Côte des Blancs. En ganska ung firma i champagnesammanhang. 1954 började familjen konvertera sitt jordbruk till druvodling och egen champagneframställning. Idag leds firman av sonen i huset, Jean-Pierre Vazart och vinodlingarna omfattar 11 hektar. Chardonnay är förstås huvudnumret och utgör också mer än 95% av de grand cru-klassade ägorna runt byn.

Pierre Gimonnet & Fils hemvist är grannbyn Cuis där Olivier och
Didier Gimonnet står vid rodret. Familjen är gammal i gamet och spårar vinodlartraditionerna ända tillbaka till 1750 medan vinmakningen startade runt 1935.

Hos Gimonnet regerar Chardonnay i ensamt majestät. Ägorna, som omfattar hela 28 hektar, är spridda mellan flera byar; grand cru-klassade är Cramant och Chouilly (11 ha) samt Oger (1 ha) medan Cuis (14 ha) och Vertus (2 ha) är premier cru. Man har expanderat under 2000-talet då vingårdarna i Oger och Vertus tillkommit. Special Club är en cuvée från de tre C-byarna: 55% Cramant, 30% Chouilly och 15% Cuis.

Vazart-Couquart 2006

I det första glaset Vazart-Coquart 2006. Stor, utvecklad till mogen doft med smörkola, nougat och mogna gula äpplen. Moussen är fin och spritsig. Medelfylligt, torrt med frisk syra. Fruktigt med mineralkänsla åt snäckskalshållet. Hygglig längd. Den stora doften trollbinder i starten och orden ”läckert tilldragande, fin i gommen” hinner präntas ner innan vinet märkligt fort börjar att falna i glaset. Som om förtrollningens slöja snabbt försvinner och kvar står bara den gamla gumman kvar med sitt rynkigt anlete.

Pierre Gimonnet 2005

Pierre Gimonnet 2005 återfinns i glas nummer två. Fin utvecklad, mycket brödig doft. Bra frukt med gula äpplen, citron och en liten smörkolaton. Bra, munfyllande mousse. Medelfyllig, mycket frisk syra, torrt med en superlätt sötfruktig anstrykning, citrusdominerad fruktighet och fin brödighet. Bra längd med komplexitet där ingredienser som äpple, citrus och smörkola tävlar om uppmärksamheten. Spänstigt och fräscht ända in i kaklet.

Ingen snack om saken. Denna kväll var det Pierre Gimonnet Blanc des Blancs Special Club 2005 som avgick med segern.

Special Club

Clouet-mysteriet

Det krävdes något bubblande för att lätta upp den grå och regntunga sena lördagseftermiddagen. Stegen styrdes mot källaren och champagnehyllan. Lite plockade fram och tillbaka och efter en stund låg en flaska André Clouet Grande Réserve Brut i handen. Något förvånad över fyndet. Kände inte igen buteljen. Producenten vet vi är bra och säljer stort, men brukar sällan stå på vår handlalista. Dessutom en omärkt flaska. Hur och när hade den hamnat i källaren?

André Clouet Brut

Flaskan öppnades och redan korken gav vid handen att den inte var purung. En klar champinjonform med intryckt, nästan lite anfrätt fotbas. I glaset bekräftades intrycket. Vacker mörkt gul färg. Mångfasetterad doft, mogna toner med dragning åt kaffe och kolahållet, en fin mörk frukt och en dov brödighet. Torrt, friskt och fräscht, med tyngd och komplexitet i gommen och en bra eftersmak. Riktigt läckert!

Vi slår upp producent och champagne i Juhlins senaste tegelsten. Grande Réserve Brut är gjord på 100% Pinot Noir. Firman André Clouet, under ledning av Jean-François Clouet, håller till i grand cru-byn Bouzy, i Montagne de Reims, en bit öster om Épernay. Ägorna består av nio hektar i Bouzy och Ambonnay.

Med tanke på både kork och vinkaraktär borde det alltså varit ett tag sedan flaskan fann sin väg in i källaren. Vi spekulerade om ursprunget. Hade den blivit över från någon provning? Hade vi köpt den till något speciellt ändamål och den sedan blivit bortvald för ett annat alternativ? Eller var det en ”dubblett” från något liknande sammanhang? Eller, hemska tanke, hade vi fått den och glömt bort vem den gode givaren var?

Det brukar normalt räcka att kasta en blick på flaskan för att komma ihåg var den kommer ifrån. För mer detaljer konsulteras den lilla märkningen. Inköpta flaskor som hittar vägen ner i källaren förses nämligen med en liten etikett. På etiketten skrivs när och var flaskan köpts, till vilket pris och beräknad bästa konsumtionstid. Sådan har rutinen varit i många år nu.

Jo, vi vet att man bör registrera i något datorprogram istället. För att veta vad man har, kunna bevaka när det ska drickas och så vidare. Har försökt. Mycket förnuftigt… men ack så tråkigt. Och så lätt det är missa att ta bort uppdruckna buteljer ur den administrativa samlingen. Nu är ju källaren inte så stor, så den lilla etiketten räcker långt. Och det är trevligt att välja på plats i källaren.

Fådda flaskor får också en liten etikett där givare noteras. Man vill ju så gärna kunna skänka en tacksamhetens tanke när flaskan väl öppnas. Eller som ibland sker, öppna den och smyga in i en provning när givaren är på besök. Kommer den att kännas igen?

Vi njuter av resten av bubblet på söndagen. Vår nyfunne vän Clouet står sig väl även efter en natt i kylskåpet. Nu med en tillkommande svag dragning åt Pommac-hållet i smaken, men med läskedryckens sötma ersatt av den fräscha, friska syran. Lika gott denna dag!

Våra pannor låg dock fortfarande i djupa veck. Varifrån kom flaskan? När hamnade den i källaren? Vi brukar ju faktiskt ha lite koll på det även utan att kika på etiketten. Störande.

Klart är att vår André Clouet bevisar tesen att det ofta lönar sig att lägga en välgjord standardchampagne (non vintage) i källaren i några år. Om man nu gillar lite mognare, komplexa toner med dragning åt kaffe, höstlöv, svamp och nougat förstås.

Nu är det ett par dagar sedan de sista dropparna tog slut. Dimmorna har däremot inte skingrats. Clouet-mysteriet består.