Etikettarkiv: château haut-brion

Ho Bryan – vinvarumärke i 350 år

Den 10 april 2013 är det 350 år sedan namnet på det allra första etablerade vinvarumärket från Bordeaux nämndes vid namn. Då förde Samuel Pepys in följande notering i sin dagbok (1): ”Drack […] ett franskt vin som hette Ho Bryan, med en god och den mest särpräglade smak jag någonsin råkat på.” Vinet, ja det är ju naturligtvis Château Haut-Brion som den gode Samuel syftar på. En av de fem röda premier cru-vinerna i Bordeaux. Ett varumärke fortfarande på topp.

För att sätta scenen till denna milstolpe i vinets historia behöver vi gå tillbaka till åren kring 1200, då London blivit den primära exportmarknaden för vinerna från Bordeaux. En position staden fått efter en kedja av händelser som startade när den otroliga Eleanor av Aquitanien efter sin skilsmässa med den franske kungen, gifte om sig och blev drottning av England år 1154. Det fortsatte med att kung Richard, alltså Eleanors son Rickard Lejonhjärta, fattade tycke för Bordeauxvinerna. Det var fina viner som minsann alltid skulle finnas på det kungliga engelska hovets middagsbord, tyckte Rickard.

Men det blev Eleanors yngste son, kung Johan ”utan land” som år 1203 verkligen öppnade portarna till London genom att ta bort de höga tullarna på vin som skeppades ut från Bordeaux. Clareten började flöda norrut och gjorde så genom århundradena, med en del avbrott på grund av krig länderna emellan. Engelsmännen älskade vinet, men det var fortfarande av högst ordinär kvalitet.

Vi tar ett stort steg framåt i historien, till 1660-talet. Plats på scen för Arnaud de Pontac. Överhuvud i släkten de Pontac, president i provinsparlamentet och en god affärsman. Han var fast besluten att föra familjens vin mot nya höjder. Planen inkluderade ingredienser väl kända för moderna tiders varumärkesbyggare.

Arnaud började med att differentiera sin produkt från konkurrenternas genom att höja kvaliteten. ”Ho Bryan” var ett kraftfullt, mörkt färgat vin som höjde sig rejält över den gängse standarden. Det saknades inte resurser för att sätta in i produktionen, så kvaliteten uppnåddes antagligen genom att välja de bästa druvorna och förbättra vinmakningsmetoderna.

Dessutom tog Arnaud ett helt nytt grepp genom att som allra första Bordeaux-producent placera ett varumärke på sitt vin. Det var noggrant utvalt för att visa härkomsten på vinet. Och namnet var då naturligtvis hämtat från familjens egendom strax söder om staden Bordeaux, Haut-Brion.

Strategin var att skapa hög efterfrågan i England. Marknadsföring behövdes alltså. Arnaud valde försäljningskanal noggrant och behöll dessutom kontrollen inom familjen. 1666 öppnade han ett exklusivt värdshus, den första riktiga restaurangen i London. På ”Pontack’s Head” var både maten och vinet utsökt. Liksom prislappen. ”Ho Bryan” såldes för ett pris som var mer än tre gånger så högt som ett ordinärt vin. Arnaud positionerade sitt vin som en dryck av yppersta kvalitet och siktade på marknaden av välbärgade Londonbor.

Succén kom snabbt. Ett lyxvarumärke var fött. London skrek efter Arnaud’s toppvarumärke ”Ho Bryan”, liksom det lite enklare ”Pontac” som producerades på hans andra egendomar. Efterfrågan drev upp priset ännu mer. Och efter 350 år är Haut-Brion fortfarande ett varumärke på topp.

Samuel Pepys, vem var han då? En engelsk ämbetsman, mycket känd för sina dagböcker som intressant nog författades med hjälp av chiffer. Och eftersom Samuel verkligen gillade vin, var det inte konstigt att noteringen om ”Ho Bryan” blev nedtecknad. Vid sin bortgång 1703 hade han en mycket stor samling böcker och manuskrift, vilka tillsammans med dagböckerna tillföll Magdalene College på universitet i Cambridge där han en gång tagit sin examen. Den som är intressad kan besöka Pepys bibliotek i Cambridge.

Ikväll, den 9 april 2013, uppmärksammar Cambridge University Wine Society 350-års jubileet av Pepys omnämnande av ”Ho Bryan” och firar med en stor middag på Magdalene College. Jag väntar tills imorgon kväll för att höja en skål för Pepys och ”Ho Bryan”.

(1) Hugh Johnson (1990), Vin genom tiderna, s. 201.

Annonser

Anor, klass och rött i Pessac-Léognan

Jag reser inte långt från Intendenten i staden Bordeaux’s centrum. Tänkte söka upp januarifavoriten Château La Gardes hemvist i Graves, närmare bestämt i Pessac-Léognan.

Pessac-Léognan är kommunappellationen som vi ska komma ihåg för tre saker: anor, klass och rött. Anorna är av yppersta rang. Klassningen omfattar de bästa slotten, men glöms ofta bort när vi pratar klassificeringar i Bordeaux. Och rött? Ja, Pessac-Léognan är ju faktiskt rödvinsnästet i vitvinsland.

En kvart tar det från centrum och där, inklämda bland stadens södra förorter, ligger de första anrika vingårdarna. En luftburen ankomst till Bordeaux, alltså till Mérignac-flygplatsen, innebär också en landning i Pessac-Léognan, den nordligaste delen av Graves. Platsen där druvor odlades redan för 2000 år sedan. En plats som kan stoltsera med fina anor.

Grusiga jordar i Pessac-Léognan. (http://www.crus-classes-de-graves.com/phototheque/LARGE/VIGNOBLES/ROSIERS.jpg)
Grusiga jordar i Pessac-Léognan. (foto: http://www.crus-classes-de-graves.com/phototheque)

Claret, det ljust röda Bordeaux-vinet som vann engelsmännens hjärta redan på medeltiden, kom från de här trakterna. Odlingarna i Graves var nämligen väl etablerade sedan århundraden när holländarna kom till Médoc för att utföra sitt utdikningsuppdrag på 1600-talet. Under de 300 år som Aquitanien var under engelskt styre, från 1152 till 1453, fullkomligt flödade clareten till London från Graves.

Château Haut-Brion, det enda slott i Graves som klassades för rött vin 1855, utmärkte sig också tidigt. I år är det jubileum! Det är 350 år jämnt sedan ”Ho Bryan” etablerade sig som ett lyxvarumärke i London. Ägaren Arnaud de Pontac hade drivit en framgångsrik strategi och differentierat sitt vin från konkurrenternas. Mörkare, med mer kraft – en klass bättre helt enkelt. Och tre gånger dyrare. Den gode Arnaud var en god affärsman.

I Pessac-Léognan ligger också den allra äldsta egendomen i Bordeaux. Château Pape-Clémant räknar 1299 som sitt födelseår. Det var året då den blivande påven Clemant V fick egendomen i gåva av sina äldre bröder. Idag räknat som ett av appellationens bästa slott.

Rött, rött, rött.  På de fina lätta grus- och sandjordarna görs utsökta viner på både blå och gröna druvor. Vi tänkar ofta vitt när vi tänker Graves, men faktum är att i Pessac-Léognan är ca 80% av produktionen rött vin! På de ca 1700 hektaren odlas de traditionella Bordeaux-druvorna. Cabernet sauvignon är signaturdruvan för de röda vinerna, med Merlot som andre spelare. Sauvignon blanc och Sémillon dominerar de vita.

Pessac-Léognan är en kommunal appellation av ungt datum. Födelsedagen var den 9 september 1987. Och vi kan notera det ovanliga för Bodeaux; appellationen omfattar alltså både röda och vita viner. Man skulle kunna tro att den endast består av de två kommuner som gett appellationen sitt namn. Men så är inte fallet. Hela tio kommuner, eller kanske snarare byar, ingår; Mérignac,  Pessac, Talence, Gradignan, Villenave d’Ornon, Canéjan, Léognan, Cadaujac, Martillac, Saint-Médard-d’Eyrans. Kom ihåg dem om du kan! Men nej då, det behövs inte, Pessac-Léognan räcker gott.

Så kommer vi till klassningen. Graves har en alldeles egen sådan, något som vi lätt glömmer bort i vår iver att lära oss de förnämsta slotten i 1855 års klassificering. I Pessac-Léognan finns alla de 16 slott som är upphöjda till ”cru classé”. En klassning utan inbördes ordning som tillkom så sent som 1953, med en utökning 1959 till dagens omfattning. Det är intressant att klassningen omfattar både röda och vita viner. Sex slott är klassade både för röda och vita, sju för enbart röda viner och tre för vitt. Château Haut-Brion ingår naturligtvis även bland slotten som klassades i Pessac-Léognan och är alltså ”dubbelklassificerade”.

Château La Garde då, hittar jag dit? Jo, men det blir en resa så långt söderut jag kan komma i Pessac-Léognan, till kommunen Martillac. På vägen söderut passerar jag många kända namn och gommen börjar längta efter de läckra dropparna. Till exempel de klassade slotten Domaine de Chevalier, Château Olivier, Château Smith Haut Lafitte, Château Haut-Bailly…

Domaine de Chevalier, Pessac-Léognan. (foto: http://www.crus-classes-de-graves.com/phototheque)
Domaine de Chevalier, Pessac-Léognan. (foto: http://www.crus-classes-de-graves.com/phototheque)

Jag kan också konstatera att Pessac-Léognan är André Lurton-land. Den kände vinmakarens egendomar ligger tätt. Det är namn väl kända från etiketterna på de flaskor med vitt som vi så ofta hittar i Sverige: Château de Cruzeau, Château la Louvière, Château Couhins Lurton, Château de Rochemorin och Château Coucheroy. De två sistnämda pålitliga, prisvärda, rena Sauvignon blanc-viner som ofta återfinns på våra provningar som typexempel på vad Bordeaux kan åstadkomma när det gäller vitt. Men återigen – här görs också rött på alla slott.

Varför inte välja en röd Pessac-Léognan nästa gång?

Not. Alla de 16 klassade slotten i Pessac-Léognan (Crus Classés de Graves):
Vita viner: Château Couhins, Château Couhins-Lurton, Château Laville Haut-Brion.
Röda viner: Château Haut-Brion, Château de Fieuzal, Château Haut-Bailly, Château La Mission Haut-Brion, Château La Tour Haut-Brion, Château Pape-Clément, Château Smith Haut Lafitte.
Både rött och vitt:  Château Bouscaut, Château Carbonnieux, Domaine de Chevalier, Château Latour-Martillac , Château Malartic-Lagravière, Château Olivier.