Gott Nytt Vinår 2014, med minnesvärda viner från året som gått

Anteckningsboken som innehåller (många av) 2013 års provade viner har årsslutet till ära dekorerats. Det sticker ut små mörkt rosa lappar här och var. Rosa står idag för kandidater till årets mest minnesvärda viner. Vi för över de mest intressanta till en separat lista. Det är då insikten växer fram.

Vinerna som tar sig till den slutliga listan har någonting gemensamt. Inte stil, druva eller producent. Inte land eller ens dikotomin gamla vs. nya världen. Nej, inte något så enkelt. Ingen som inte varit med skulle kunna gissa. Rätt svar är att det är sammanhanget som är det gemensamma.

När vinet blivit en upplevelse, det är då det platsar in på vår lista över 2013 års minnesvärda viner. Ett i och för excellent vin, avsmakat i på stående fot på en mässa eller liknande har inte satt samma spår. De som når i topp har avnjutits i lugn och ro, gärna med goda vinvänner. (Reflektion: Professor Spence forskning om hur stämningen påverkar vinupplevelsen verkar stämma väl.) Men flera av vinerna har sitt ursprung i en annan speciell upplevelse, årets franska vinresa. Där var inte bara flera av vinerna, utan själva resan och de många mötena minnesvärda.

Vi börjar vitt och konstaterar snart att alla viner har sitt ursprung i vinresan. Chardonnay når i topp med Chablis. Närmare bestämt Mont de Milieu Premier Cru 2010 från La Chablisienne – delikat, energisk, uttrycksfull. (Även en tidigare under året provad 2009 väcker ljuva minnen med sin rika komplexitet.) Sancerre är ursprung för Henri Bourgeois fatlagrade Sauvignon Blanc d’Antan 2008 – wow ett sån’t vin.

Störst avtryck av de vita har 90-talsvinerna som Monique Laroche serverade oss på Domaine aux Moines i Savennières satt. På skördens första dag i oktober, vandrade vi i vingårdarna i sommarvärme. Sedan provade vi Chenin blanc från 1999, 1998, 1994 och 1992. Poesi klädd i vindräkt – mineralitet, saffran, honung…

Bland de röda hade vi ett tufft val att välja ett vin ur en fantastisk (obloggad) provning med (nästan alltför) många godsaker på en gång. Bland vinerna från mestadels Bordeaux, Châteauneuf-du-Pape och Kalifornien, föll slutligen valet på Château Pontet-Canet 2005. ”Bäst” är anteckningen i sidan av boken. Fruktigt, ännu ungt, intensivt koncentrerat med ypperlig sammetsstruktur.

Vårt besök hos Château Yvonne i byn Parnay i Saumur räknar vi också till de minnesvärda. Även om vi på grund av skördeförberedelserna inte fick tillfälle att träffa vinmakaren själv. Och fastän vi egentligen kom för att prova vitt. Därute, på gårdsplanen slog de tre röda Cabernet Franc-vinerna nästan nock på oss. Château Yvonne 2010, La Folie 2011 och L’Île Quatre Sous 2011. Den sistnämnda har vi även hunnit korka upp på hemmaplan och intrycket består. Oemotståndlig med sin sammetslena koncentrerade fruktighet.

Ytterligare två röda tar sig in på listan. Den Alain Graillot Crozes-Hermitage 2001 vi korkade upp i höstas var rent underbar. Det härär Syrah och norra Rhône när det är som bäst för oss. Och så sist, men definitivt inte minst, Nya Världen med en Heitz Cellars Bella Oaks Vineyards Cabernet Sauvignon 1996. Stor mogen, läder, animaliska toner, svarta vinbär, torkade örter och mynta och med en eftersmak som aldrig ville ta slut. En av årets två 20-poängare (den andra fick Domaine aux Moines 1994).

Årets mest minnesvärda sherry blir Tio Pepes En Rama. Färskfinon som vi drack både rå och ”orå”. Jo, det var en upplevelse att se hur den utvecklades, men 2014 ska vi se till att dricka upp den inom de tre stipulerade månaderna efter tappningsdatum. Det var som rå den var som mest unik och uttrycksfull – en symfoni av doft och smak.

Bubbel då? Jo, vi har provat många goda champagner under året, också i flera minnesvärda sammanhang. Men vi väljer att lyfta fram den pärlande lätta Domaine Huet Vouvray Pétillant Brut som vi provade på plats i Vouvray. Det var en upplevelse att känna buketten av nyanser i vinet med det lägre trycket och jämföra mot en ”ordinär” cremant. Pétillanten fick oss att stå med ett fånigt leende av lycka på läpparna och vi utropade ”Mer Pétillant i glasen!”.

Vi stannar hos Domaine Huet för det söta inslaget bland de minnesvärda vinerna. Vi vill inte skilja de tre åt; Clos du Bourg Moelleux 2007, Le Haut-Lieu Moelleux 2009 och Clos du Bourg Moelleux 2006 Première Trie. Var och en har sina ljuvliga kvaliteter.

Avslutningvis, ett stort tack till alla er vinvänner, bloggläsare och producenter, som förgyllt 2013 och bidragit till alla minnesvärda upplevelser!

Vi önskar er ett riktigt Gott Nytt Vinår 2014!

Annons

Cabernet Franc, fransos med spanska rötter

Den där spanska druvan, Cabernet Franc, den bara växer och växer. Inte bara i vingårdarna i Loire, utan i också våra hjärtan. Vi gillar karaktären. Vi gillar de olika uttrycken, från olika terroirer och från olika vinmakare. Från lättare, fruktigare till elegant, finstämt över till kraftfullt, tanninrikt. Dragen av strama, ibland syrliga bär; röda och svarta vinbär, ett litet blåbär ibland. Och så tonerna som för tankarna till hö, nyslaget gräs eller örter.

Mellersta Loire har varit ”hemmaplan” för Cabernet Franc under århundraden. Länge trodde man att druvan ursprungligen kom från Bordeaux, där den planterade arealen också är dubbelt så stor som i Loire. I Bordeaux får Cabernet Franc dock endast spela tredje eller möjligtvis andrafiolen i blandningarna, medan den glänser i ensamt majestät i Loire. Ansedd som så typisk fransk. Inte konstigt att avslöjandet av druvans spanska ursprung blivit omtalat.

Cabernet Franc, Clos de l’Echo, precis bakom slottet i Chinon.

Jo, det spanska ursprunget ser faktiskt ut att vara helt klarlagt. En DNA-analys har återigen slått hål på gamla sanningar. Spanska Baskien verkar vara födelseorten, där de urgamla, inhemska – och för oss helt okända – sorterna Morenoa och Hondarribi Beltza är de som troligen kan stå som stolta föräldrar i födelseannonsen (Robinson et al, 2012).

Att Cabernet Franc i sin tur är förälder till flera internationellt kända avkomlingar är väl mer känt; Carmenère (ihop med den inte längre odlade Gros Cabernet), Merlot (tillsammans med den nästan utdöda Magdeleine Noire des Charentes) och framförallt Cabernet Sauvignon (i stolt par med Sauvignon Blanc).

Cabernet Franc kan ge stora viner på egen hand. Leta bland producenterna i de bästa Cabernet Franc-distrikten i Loire; Chinon, Bourgueil, S:t-Nicholas de Bourgueil och Saumur-Champigny. De vi provat under vår resa är goda exempel; Bruno och Serge Sourdais, Château Yvonne och Vigneron Wilfrid Rousse.

Vi har även smakat några utmärkta Cabernet Franc från den nya vinvärlden, även om de inte varit så vanligt förekommande i provningsportföljen. Raats Family Wines i Stellenbosch, Sydafrika, gör mycket bra Cabernet Franc. Ett par andra rara exempel är de nyligen provade Nichol respektive Burrowing Owl, båda från British Columbia, Kanada. Båda fina, men speciellt ”ugglan” föll oss väl på läppen.

Fler bra Cabernet Franc-viner och producenter eftersökes. Vad finns det att upptäcka – från gamla eller nya vinvärlden?

Château Yvonne, eftertraktat från Parnay

Återigen ett minne från förr. Hon dök upp en sen söndagskväll, halvdrucken men omgärdad av stor entusiasm från sina bärare. Hade några år på nacken, en gyllene blondin i sina bästa år. Utsökt i doft och smak. Rik, uttrycksfull och fint mogen. Bästa vita Bordeaux? Vild gissning innan vi fått se flaskan. Tji fick vi. Denna tjusiga slottsfru var skapad av Chenin Blanc. På etiketten stod det Château Yvonne.

Allt sedan den där kvällen har vi längtat efter att få träffa Yvonne igen. Hon har skymtat förbi på avstånd, nämnd i text men aldrig inom räckhåll i flytande form. Tom Stevenson (2005) höjer egendomen till en av de bästa i Saumur-Champigny för rött vin. I André Dominés Vin (2008) lyfts det vita upp som ett av de bästa och en icke aktuell vinmakare nämns. Det har hänt saker på ”slottet”.

När våra vänner besökte egendomen i början av 2000-talet ägdes den av ett par. Historien berättar att detta par flyttade till Loire och fick lust att göra vin. Först bara för eget bruk. En liten plätt med vinstockar införskaffades. De första försöken var lyckosamma och verksamheten utökades. 1996 anges som startåret för verksamheten. Paret ska ha hetat Yvonne and Jean-Francois Lameunière. Här hittar vi alltså urprunget till namnet på det nya vinet; Château Yvonne.

Skördetider är osäkra tider för kringresande vinofiler. Skulle vi få en träff eller inte? Vi hade redan för några veckor sedan bokat ett möte, men bekräftelsen innehöll också en reservation. Skörden skulle vara i antågande och mötet kunde ställas in med kort varsel. Nu hade vi den åttonde oktober. Vi kom den korta biten från Sourdais i Chinon, och där var man ju igång. Men inget sms. Inget telefonsamtal. Hoppet levde när vi letade oss fram till Parnay och rue Antoine Cristal.

Hur skulle det se ut? Namnet anspelade ju på en slottsliknande byggnad. Där kommer stenmuren. Skylten. Stiliserade energiskt dansande(?) figurer. Vi hade kommit rätt. Nej, knappast ett slott. En gårdsplan, ett hus, maskiner, tankar. Vi anar hektiska tider. Ut från huset kommer en kvinna. Vi förklarar vårt ärende och det bokade mötet. Hon tror hennes man är i vinkällaren. Vi följer henne upp mot berget.

Provningsrummet är vackert. Den där rustikt eleganta stilen, lite typ ”shabby-chic”. Det är här man kan få lite slottssalsvibbar. Byggt med berget som inre väggar. Högt i tak. Ljus som strilar in från glastaket. Frodig grönska väller ner över den skrovliga tuffen. En vacker öppen spis. Gatstenssatt golv. Lockande mörka hål in i berget visar att det finns källare innanför.

Även här vibrerar det av förberedelser. Fullt av väntande barriquer i provningsrummet, en del fortfarande inslagna i skyddande transportplast. Och där på bordet. Äntligen Château Yvonne i flytande form inom räckhåll. Tre öppnade flaskor mörkt röda.

Det är nu vi får beskedet. Tyvärr inget besök. Skörden ska starta imorgon. Besvärligt läge i vingårdarna på grund av säsongens dåliga väder. Jakt på ytterligare ett sorteringsbord. Beklagar. Är själv inte involverad i vinproduktionen och har två små barn att ta hand om hemma. Kan vi komma tillbaka en annan gång?

Och där står vi. 190 mil hemifrån. Flaskorna bara ett par meter bort, så nära målet. Vem vet när vi kan komma hit igen. Desperationen nära. Nej, vi kan bara inte åka härifrån tomhänta. Må så vara att vi inte får lära oss så mycket om egendomen och vinerna som vi önskat. Men vi bara måste få med oss lite hem. Minnet av det fantastiska Chenin Blanc-vinet far genom våra huvuden. Darrande röst, knackig franska. Skulle vi möjligen kunna få köpa lite vin? Och kanske till och med prova lite, bara lite granna… Kort väntan. Jakande svar. Vi pustar ut och går lättade tillbaka ner till gården där barnen väntar.

Château Yvonne ägs sedan 2006 av den unge Mathieu Vallée. Ingenjören som till sist ändå inte kunde motstå att vandra i samma fotspår som sin far. Han sägs ha lärt sig vinmakningskonsten av sin bror, Gerald Vallée på Domaine de la Cotelleraie. Idag består Château Yvonne av 10 hektar, utspridda på 27 parceller i tre byar. Odlingen är certifierat ekologisk.

De tre röda flaskorna med AOC Saumur Champigny på etiketterna står på ett improviserat provningsbord ute på gården. Vi frågar efter vårt hyllade vinminne, den vita Château Yvonne. Slutsåld är beskedet. Lätt besvikelse. Men den går över snabbt.

Vi tittar på varandra över det första glaset med mörkt, tätt rött vin. En mer internationell stil än vi stött på tidigare, men mer angenäma 13% i alkohol. Fruktigt, koncentrerat i ordets bästa betydelse. Wow! Det visar sig vara tre exceptionella Cabernet Franc-viner.

Château Yvonne ”L’Île Quatre Sous” 2011.  Stor bärig doft. Fylligt, välbalanserat med frisk syra och matchande sammetslena tanniner. Lätt stalliga toner. Bra längd. Vi tror oss ana fat, men får besked om att det här, ”slottets” enklare vin, enbart är uppfostrat på betongtank. Underbart! Gott nu! avslutas noteringen.

Château Yvonne ”La Folie” 2011. Medelstor, lite återhållen doft med Bx-vibbar. Fruktigt, fat, örtiga toner. Fylligt, välbalanserat med frisk syra och mjuka uttalade tanniner. Ett komplext, omfamnade grepp om gommen. Lång fin eftersmak. Här har vi barrique-uppfostran, mellan sex till tolv månader. Gott nu, men det här vill vi spara.

Château Yvonne 2010. Uttalad doft med fruktig karaktär och väl integrerade fat. Björnbär och färska örter. Ypperligt balanserat med utsökt koncentration. Fylligt, friskt och markerade lena tanniner. Komplext, röda, lite söta bär, örtiga toner, fat. Lång eftersmak. Utsökt! Även detta har lagrats på fat, längre tid än det föregående. Ett vin för källaren, om man klarar av att hålla sig bort förstås. Det lockar redan nu.

Order placeras och expedieras. Vi lastar in och tackar för att vi fick lite tid. En biltur bland vinfälten ovanför avslutar vårt besök i byn Parnay. Undrar var Château Yvonnes små parceller ligger? Kanske vi får reda på det när vi kommer tillbaka. För det måste vi. Vi har fått smak på den röda Yvonnes alla tre uttryck, men den blonda Yvonne gäckar oss fortfarande.

Vingårdar ovanför byn Parnay, Saumur Champigny.