Ur hyllans käftar, flirtig elegans à la Françoise

Jag rycker och drar, men den rör sig inte en tum. Försöker med nästa. Likadant där. Finvinhyllans plåtkäftar i den lokala monopolbutiken har Françoise stolthet i ett fast grepp. Expedit tillkallas. Han bänder isär käftarna och plockar mödosamt fram flaskan. Jag är inte imponerad.

Yppig flaska inpressad i alltför litet fack resulterar ofrånkomligen i fatala etikettskador, sorgligt sönderriven är den på flera ställen. Det strikt böljande, i svalt blått och grått, har mist sin fotogeniska attraktionskraft. Det kan förstås verka lite löjligt att bekymra sig om. Flaskan klarade ju behandlingen och innehållet är lika läckert oavsett. Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på hur många som gjort samma övning, gett upp och valt en annan butelj.

Nu är expediten av det serviceinriktade släktet och går på min förfrågan direkt ut på lagret, för att snabbt komma tillbaka med begärt antal Les Coères 2013 i mer välaktad utgåva. Jag tackar, men kan inte låta bli att lägga till en kommentar om att Françoise Feuillat-Juillots flaskor borde placeras in i de vanlig hyllorna. Han håller med.

Françoise Feuillat-Juillot, till vänster, tillsammans med Giulia Negri och Sarah Goedhart på Ästad Vingård.

Vi träffades på TWWD2015, Terrific Women’s Winemaker Day, på Ästad Vingård i mars. Runt vinmakarbordet diskuterades då vad som utmärker ett feminint vin.  För Françoise Feuillat-Juillot är det viktigt att ursprunget lyser igenom:

”Jag gör vinet väldigt rent, från jorden, utan för mycket ek och väldigt mycket terroir. Mycket elegant, mycket fint.”

Provningen bekräftar. Så sant som det är sagt från en kvinna som har vinet i ådrorna, bördig som hon är från vinodlarsläkt i Mercurey i södra Bourgogne. I unga år blev det endast en kort sejour med studier i internationell ekonomi innan kallelsen till vinet tog överhanden. Universitetet i Paris byttes mot oenologiinstitutionen i Dijon. Sedan väntade praktiken i Côte Chalonnaise. Men inte i hemmabyn Mercurey, utan en dryga milen söderut: Montagny. Där har hon blivit kvar.

1989 var året då Françoise blev affärspartner till en Monseiur Bertrand, med hemmavist Domaine Bertrand-Juillot i byn Montagny-lès-Buxy. Vid hans bortgång 2004 köpte hon egendomen och ändrade namnet till Domaine Feuillat-Juillot. Idag sköter hon den tillsammans med ett par anställda. Inriktningen är ”lutte raisonnée”, dvs. ekologisk hållbart, men med möjlighet till avsteg när så bedöms nödvändigt för att rädda skörden.

Montagny omfattar totalt ca 350 hektar och är en appellation för vitt vin på Chardonnay. Egendomens röda Pinot Noir bär följaktligen endast den enklare appellationen Bourgogne Rouge. Domaine Feuillat-Juillot omfattar 14 hektar, varav 12 Premier Cru.

Filosofin är att låta var och en av lotterna ge sitt individuella uttryck till vinet. Således kan vi i Frankrike hitta hela 13 olika viner bärande Domaine Feuillat-Juillots etikett. Till Sverige har en röd och två vita hittat vägen, bland dem Les Coères i monopolets ordinarie sortiment. Den som i sin yppiga flaska alltså så lätt fastnar i hyllans käftar.

I skrivandes stund tvekar jag vid valet av foto till inläggets huvudbild, men bara för en kort stund. Visserligen är den bortvalda mer distinkt, men med ett ljus som gör den svala blågrå etiketten än kallare och det blir fel. Françoise viner är inte kyliga, utan tvärtom varmt feminint eleganta. Bilden med lavendelns skira grönska i bakgrunden och några små fläckar av solljus ger rätt associationer.

Orden Montagny 1er Cru på etiketten skvallrar alltså om att det är Chardonnay i flaskan. I det här fallet Chardonnay präglad av en koncentrerad, finlemmad elegans. Provningsnoteringen från det första mötet avslutades med den målande beskrivningen ”elegant ung dam, fin hatt med fjädrar i, flirtig nu i ungdomen”. Omprovningen nu i juli bekräftar med emfas det första intrycket. Känslan i gommen är superb.

Montagny 1er Cru, Les Coères 2013. Från en premier cru-klassad lott om 4 ha , östligt läge, 300 m ö h på märgel och kalksten. Drygt 25 år gamla vinstockar, några till och med 75 år. Jäst och lagrat på ekfat, varav ca 10% nya. Åtta till tio månader på jästfällningen.

Ljust guldgul med ungdomligt fräsch doft. I början överväger toner av citrus, knappt mogna gula äpplen, mineralitet och försiktiga fattoner, som utvecklas i glaset och för in en mycket lätt svävande exotisk touch. I gommen medefylligt med frisk fin syra, citrus, gröna äpplen, mineralitet och försiktiga, integrerade fat. Välbalanserat, strukturerat och gomfyllande härlig textur. Eftersmaken är lång och förförisk.

Pigg och finlemmad, koncentrerad elegans. Les Coères är flirtig med finess. Utsökt nu, men kan sparas några år (vår sista lilla slatt var lika god efter flera dagar i kylskåpet). Enbart den fina texturen ger en klar rekommendation om att utmana plåthyllan, resten kommer på köpet.

På Ästad provade vi även kommunvinet Montagny Les Crêts samt den röda Coeur de Rubis på Pinot Noir.

Montagny Les Crêts 2011. En hektar med kalkhaltig lera i svalare öst-nordöstligt läge på 350 meters höjd. Drygt 25 år gamla stockar. Jäst på ståltank med efterföljande åtta månader på jästfällningen.
Ljust guldgul. Utvecklad, något återhållen fräsch doft med citrus, aprikos och mineralitet. Medelfyllig med relativt frisk syra. Finstämd med god munkänsla och bra eftersmak, aprikos och citrus. ”Lätt lärling” har jag skrivit sist i noteringarna. Lättillgängligt och tilltalande.

2011 är en trevlig, väldigt öppen årgång, anser Françoise, men tillägger att det var ett tufft år. Hela 50% av skörden gick förlorad på grund av hagel i juli. 50 procent!

Bourgogne Coeur de Rubis 2011. Endast en halv hektar är planterad med Pinot Noir. Druvorna vinifieras traditionellt med avstjälkning, jäsning i tank och därefter fatlagring. Målet är skapa ett vin som är ”soyeux”, som silke.
Röd med mognadston. Utvecklad, finstämd doft, parfymerad, smultron, syrliga lingon och tranbär. Medelfylligt med frisk syra och mjuka men tydliga tanniner. Jordgubbar, inte helt mogna, rabarber och lingon. Bra längd. Gott och karaktärsfullt.

Elegant, rent och klart, sammanfattade jag provningens intryck på Ästad. Någon i åhörarförsamlingen yttrade omdömet ”ärliga viner i mellanprisklassen”. Kan bara hålla med. Min favorit, Les Coères ger  mycket upplevelse per krona.

Ett PS från avdelningen med kuriöst vetande: På Ästad hade Françoise bland annat sällskap av chablisspecialisten Clotilde Davenne (vars superba bubbel vi skrev om i förra veckan). Clotilde och Françoise är inte bara mycket goda vänner utan också båda medlemmar av ”Femmes & Vins de Bourgogne, en organisation för professionellt utbyte mellan ett 30-tal kvinnor aktivt verksamma i Bourgognes vinvärld. Ett exempel på samverkan mellan de namnkunniga medlemmarna är marknadsföring, såsom när de delade en monter på vinmässan Vinexpo i Bordeaux nu i juni. Domaine Feuillat-Juillot var naturligtvis representerad.
Skulle dina vinvägar vika av mot Bourgogne, kan du ta del av organisationens restips under rubriken ”Address book” på hemsidan.

Länk till Domaine Feuillat-Juillots hemsida.

Importör Terrific Wines.

 På SB (juli 2015):
(1) Montagny Les Crêts, art.nr BS 73009 (139 kr).
(2) Montagny Premier Cru Les Coères, art.nr 2812 (169 kr).
(3) Bourgogne Coeur de Rubis, art.nr BS 71860 (129 kr).

 

 

 

Annons

Superba bubblor à la Clotilde

Vi träffade den supertrevliga Clotilde Davenne i mars då hon var en av de sex ”terrific wine women” som gästade Ästad Vingård. Då radade hon radade upp några superba viner från sitt breda utbud. För Clotilde är inte bara supertrevlig, utan också en superkompetent vinmakare. Resultatet i vinflaskan blir förträffligt.

Nu var det här inte tänkt som någon djuplodande artikel i ämnet Clotilde, utan bara en påminnelse om vilket trevligt bubbelvin som kommer ut från hennes källare efter 18 månader i flaska på jästfällningen: Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Brut Extra. Traditionell metod alltså och utan dosage. Krispigt, uppfiskande med brödighet, citrus och äppletoner. Härlig mousse, gomfyllande, munvattnande syra och långt härligt häng.

 

Hemmavist för Clotilde är gården ”Les Temps Perdus” strax utanför Chablis i norra Bourgogne. Huvudnumret är också utsökta Chablisviner, Chardonnay behandlad med den största finess.  I crémanten finns de klassiska Bourgognedruvorna, alltså desamma som används i Champagne. Cuvéen består av  60% Pinot Noir och 40% Chardonnay.

Crémant när den är som bäst. En kvalitet som kan överglänsa mången enklare champagne. Något att ha på lut, när andan för lite superkrispigt bubbel faller på. Clotildes superba bubblor.

På SB: Clotilde Davenne, Crémant de Bourgogne, Brut Extra, art.nr 7725 (135 kr).
Svensk importör: Terrific wines.
Länk till Clotilde Davennes hemsida.

 

Om en Garnacha; #17 Serre de Catin 2011. Alert från Mont Olivet.

En låda Serre de Catin 2011 landade i källaren i somras. Resultatet av att vi fallit pladask för Clos de Mont Olivets hundraprocentiga Grenache Noir. Inte helt vanligt för en Côte-du-Rhône. Naturligtvis ska den få en plats i vår Garnachaserie. Det är lite spännande att korka upp. Håller vårt första intryck?

Nja, första flaskan blir lite av en besvikelse, mer åt mogna torkade hållet med mycket russin. Inte alls oävet, men inte så vi mindes det. Nästa flaska däremot. På topp, underbart fruktigt i den moderna stilen. Flaskvariation? Vi tummarna för de kvarvarande flaskorna och tänker inte vänta alltför länge.

Serre de Catin är jäst på betongtank, därefter ståltankslagrat fram till sommaren efter skörd. En liten, sandig vingård bistår med druvorna. Knappt en hektar, inköpt 2002 och planterad med drygt 40 år gamla stockar.

Egentligen var plätten Serre de Catin avsedd att bistå med blanddruvor till andra Côtes-du-Rhône-viner. Resultatet av den första vinifieringen 2003 var dock så bra att det fick bli en egen etikett. Till glädje för alla Garnacha/Grenache-älskare.

Serre de Catin 2011, Côtes-du-Rhône.
Halvtät röd färg. Stor, utvecklad mycket fruktig doft med komplexa inslag; skogsbär, björnbär, moreller. Kryddigt av en liten näve torkade örter och malen vitpeppar. Drygt medelfylligt med frisk syra och markerad strävhet. Gomfyllande syltsaftigt, mycket fruktigt där dofterna återkommer. Koncentrerat, balanserat och bra struktur. Fin längd. Modernt fruktdrivet med stram ryggrad. Alert och kraftfullt. Mycket bra! Yummy!

Vi träffade David Sabon från Clos du Mont-Olivet i början mars. Så här skrev vi då…

Egendomen Clos du Mont-Olivet i Châteauneuf-du-Pape räknar 1932  som sitt födelseår. David tillhör den fjärde generationen, liksom vinmakaren och brodern Thierry Sabon.  På hemmaplan äger man 28 hektar, spridda på en rad olika lotter, och i Côtes-du-Rhône finns ytterligare 17 hektar i kommunen Bollène. Därtill några lotter med druvor för egendomens bordsvin.

Grenache är naturligtvis stjärnan på den Sabonska himlen. Vi befinner ju oss i druvans franska högborg.  ”A beautiful variety,” betonar David. Men påpekar samtidigt att det är en druva som inte alla älskar. Anledningen är att vinet lätt springer upp i alkoholhalt när druvans sockernivå når höga höjder i väntan på  smakämnenas optimala mognad.

Hos Clos du Mont-Olivet är det just druvornas fenoliska mognad som är viktigast och man väntar därmed att skörda tills den infunnit sig. Att skörda tidigare anser man inte vara något alternativ, visserligen skulle alkoholhalten bli lägre, men vinet så mycket fattigare på smakämnen.

I vinkällaren är utmaningen att bevara renheten i frukten och skapa välbalanserade viner. Något som man anser bäst görs med gamla ekfat, det enda som finns i källaren förutom betong och stål. Liksom hos föregående talare, Christoph Schaefer från Weingut Willi Schaefer, så är det flitiga avsmakningar i källaren som ligger bakom varje cuvée.

David Sabon förklarar Mont-Olivets husstil; komplexa, eleganta viner där målet är att balansera den friska syran med fruktens renhet och bra tanniner. Rätt nivå på extraktionen är ledstjärnan. Alkoholhalt anser han inte vara något problem när vinet är välbalanserat.

”Vi vill inte göra trendiga viner som behagar kritikerna,” säger David. ”Vi gör vin baserat på det naturen ger oss och som vi är stolta över.” Tydligen går stilen hem hos kritikerna också. Speciellt toppvinet La Cuvée du Papet brukar kamma hem höga betyg.

I Clos du Mont-Olivets vinportfölj finns flera cuvéer från Châteauneuf-du-Pape och Côtes-du-Rhône, inklusive en vit Châteauneuf-du-Pape och en rosé från Côtes-du-Rhône, samt ett enklare bordsvin.

 

Beaujolais, ny och ony

Vi brukar köpa och prova. Verkligen inte för kvalitetens skull inte, utan mest på skoj. Lanseringsdag för en vecka sedan, den 20 november. Alltid den tredje torsdagen i november, lika över hela vårt klot. När juletider står inför dörren, en lättsam följeslagare till säsongens första vörtbrödssmörgås med skinka.

Den stora hypen är över sedan länge. Den var väl som störst på 1980-talet. Men fortfarande firas ankomsten av Beaujolais Noveau på en del ställen. Givetvis på hemmaplan i Frankrike, men även på andra håll.

Decanter tittade in i fenomenet häromdagen och konstaterade att det fortfarande är stort i Japan. 43% av produktionen exporterades 2013, vilket motsvarar 13,3 miljoner flaskor. Japan importerar hela 7,9 miljoner flaskor. USA, som kommer på andra plats, ”endast” 1,77 miljoner.

Beaujolais Noveaun brukar vara lättklunkat saftigt. Av Gamay-druvan naturligtvis. Maceration carbonique framhäver fruktigheten, men tack och lov verkar användning av den värst stinkande skumbanansaromframkallande jäststammen B71 fasats ut.

Noveaun är gjord för att drickas ung. Den ska drickas ung. En kvarglömd flaska av förra årets skörd bekräftar detta ack så väl.

 

Art’s Beaujolais Noveau 2013 har sagt bye, bye till den ungdomliga frukten och kvar ett år senare är ett tunt, syrligt rödtjut där spinkig doft och smak enas kring röd saft med tonvikt på lingon. Skulle ha druckits ung, japp.

Ur 2014 års Beaujolais Noveau från P. Ferraud et Fils  väller unga fruktigt saftiga dofter; röda fräscha bär, massor av jordgubb, hallon, lingon. Vi plussar på med en touch av smågodistoner och en lätt blommig slöja. I gommen fruktigt, lätt  bärsaftigt och mjukt, med hygglig eftersmak. En lätt ryggrad bär i alla fall upp vinbabyn där sötfruktigheten döljer alkoholen och leder Honom till att fråga om det är vin eller osötad saft vi dricker. Till skinksmörgåsen? Gärna.

Summa summarum: Ny Noveau = fruktigt. Ony Noveau = snipigt. Glöm inga flaskor, drick före årets slut!

Sökordet ”beaujolais noveau” får i skrivandes stund inga träffar på monopolets hemsida. Märkligt, eller kanske inte (den där sidan upphör aldrig att förvåna). ”Beaujolais” och ett rullande ner i resultatlistan får däremot upp P. Ferraud et Fils 2014 Beaujolais Noveau. Eller också kan man förstås slå artikelnumret 5481 direkt (79 kr, nov. 2014).

 

Special Club – Charlier & Fils 2002

Ett nytillskott bland provade Special Club-producenter är Charlier & Fils. Vi hittade en härligt läcker och fyllig champagne som i provad utgåva fått några år på nacken.

Charlier & Fils är en av de 28 medlemmarna som utgör Club Trésor de Champagne. Små odlare, egenproducerad fin champagne. Speciellt den prestigechampagne som buteljeras under det gemensamma varumärket Special Club. Namnet får endast bäras av den bästa årgångschampagnen och först efter kritisk provning och godkännande.

Champagne Charlier & Fils drivs av dottern i huset, Carole tillsammans med makenYves Perrin. Hemmavist är den lilla byn Montigny-sous-Châtillon, en bit väster om Épernay. Det är bara en kort bit från Moussé Fils, en annan Special Club-producent som vi besökte för förra året.

Den här delen av Marnedalen är Pinot Meunier-land och mycket riktigt domineras också Charliers 15 hektar odlingar till tre fjärdedelar av den här druvan. Däremot är den i minoritet i Special Club-cuvéen. 2002:an tros bestå av 45% Chardonnay, 30% Pinot Noir och 25% Pinot Meunier.

Ca 120.000 flaskor produceras varje år. Gemensamt för dem är att de alla börjat sina bana i fat, inte helt vanligt för champagne. I källaren står nämligen 34 stora ekfat, gamla fourdres, som används för jäsning och lagring av basvinet. Det här vinifieringen bidrar naturligtvis till den fylligare stilen. Som för alla Special Club har vinet lagrats minst tre år på jästfällningen i flaska innan degorgering.

Champagne Charlier & Fils Special Club Brut 2002
Djupt mörk gul med fina små bubblor. Doften stor och ljuvlig. Mörk mogen frukt, röda äpplen, vita blommor, brioche-brödig, nougat och en mycket lätt mineralrökig slöja. Smaken är mogen, fyllig, torr med fräsch syra och fin mousse. Gommen fylls av inslingrande fruktiga, komplexa smaker. Eftersmaken mycket lång med söta frostnupna, fortfarande friska röda vinteräpplen och läcker kola.

Utmärkt i härlig fyllig stil. Läckert!

Champagne Charlier & Fils importeras till Sverige av ChampagneHuset. Årgång 2002 finns fortfarande på magnum, medan det i normalstorlek är 2004 som gäller.