Etikettarkiv: henri bourgeois

Förbannat läckra Sancerre, kimmeridge och flinta

Kimmeridge och ståltank. Flinta och fat. Sinnebilden av Sancerre är oftast svartvinbärsbladsdoftande. Det är så mycket mer. Olika jordmåner, olika vinifiering, olika anslag i näsa och gom. Vi har plockat upp två diametralt olika Sancerre från vårt besök hos Henri Bourgeois som smält våra hjärtan (igen).

Den förbannade sluttningen i Chavignol, Les Monts Damnés, ger ett förbannat gott vin i Henri Bourgeois tappning. Vi tyckte 2007:an var på topp när vi besökte dem i oktober 2013, men det vete katten om vi hade rätt i. När vi nu drar korken ur en hemförd flaska är den kanske ännu läckrare med sin skolkritiga mineralitet.

Les Monts Damnés är kimmeridge. En oerhört brant sluttning, ända sedan medeltiden känd för att ge utsökta viner. Bourgeois uppfostrar vinet från de friska Sauvignon Blanc-druvorna på ståltank.

Henri Bourgeois, La Côte des Monts Damnés 2007 Sancerre

La Côte des Monts Damnés 2007
Djup guldgul färg. Stor utvecklad till mogen doft. Först tropiska toner och lätt blommiga drag, sedan kommer citrus, mineraliteten och skolkritan. Medelfyllig, torr med frisk markerad syra och rund, gomfyllande yppig känsla. Eftersmaken är ljuvligt lång: mineralitet, citrus, knappt mogen ananas, komplext med lätta gröna vegetala toner.
Rasigt med läcker struktur. Utsökt!

I Sancerre d’Antan hittar vi andra toner. Sauvignon Blanc-druvor från en gammal vingård där jordmånen är rökig flinta, silex på franska. d’Antan har fått jäsa på gamla fat (4-6 år), därefter en tolv månaders vila på fällningen med battonage två gånger per vecka under oktober till mars, därefter bara en. Endast två omdragningar (vid fullmåne!) på hela året. Varken klarat eller filtrerat. d’Antan gav oss då provningens största wow-faktor. Nu blir det wow x 2.

Henri Bourgeois Sancerre-9461

Sancerre d’Antan 2008
Vackert djupt guldskimrande. Stor, bred utvecklad, komplex doft med integrerade krämigt gräddiga fattoner kombinerat med krispiga krusbär och återhållna svartvinbärsblad samt en liten mineralitet. Medelfyllig med sylvass krispig syra samtidigt som gommen fylls av en rund härlig känsla. Den första attacken ger citrus, aprikos och mogen frukt. Mitten krispiga friska gröna krusbär och slutet rund flädersaft och krämiga fat. Lång, lång, lång komplex eftersmak där citrus, svartvinbärssaft och den krämiga känslan framhävs. 
Utsökt! Wow, wow!

Det här borde varje vinälskare få uppleva. Utforska Sancerre! Här finns så mycket mer än svartvinbär och krusbär!

Läs mer:
Om vårt besök hos Henri Bourgeois i skördetid.
Om Sancerres och dess olika jordmåner.
Om Chavignols stolthet jämte vinet, den godaste(?) getosten: Crottin de Chavignol.
Länk till Henri Bourgeois hemsida.
Importör: Philipson Söderberg.

Henri Bourgeois Sancerre

 

Annonser

Gott Nytt Vinår 2014, med minnesvärda viner från året som gått

Anteckningsboken som innehåller (många av) 2013 års provade viner har årsslutet till ära dekorerats. Det sticker ut små mörkt rosa lappar här och var. Rosa står idag för kandidater till årets mest minnesvärda viner. Vi för över de mest intressanta till en separat lista. Det är då insikten växer fram.

Vinprovning med vänner

Vinerna som tar sig till den slutliga listan har någonting gemensamt. Inte stil, druva eller producent. Inte land eller ens dikotomin gamla vs. nya världen. Nej, inte något så enkelt. Ingen som inte varit med skulle kunna gissa. Rätt svar är att det är sammanhanget som är det gemensamma.

När vinet blivit en upplevelse, det är då det platsar in på vår lista över 2013 års minnesvärda viner. Ett i och för excellent vin, avsmakat i på stående fot på en mässa eller liknande har inte satt samma spår. De som når i topp har avnjutits i lugn och ro, gärna med goda vinvänner. (Reflektion: Professor Spence forskning om hur stämningen påverkar vinupplevelsen verkar stämma väl.) Men flera av vinerna har sitt ursprung i en annan speciell upplevelse, årets franska vinresa. Där var inte bara flera av vinerna, utan själva resan och de många mötena minnesvärda.

Vi börjar vitt och konstaterar snart att alla viner har sitt ursprung i vinresan. Chardonnay når i topp med Chablis. Närmare bestämt Mont de Milieu Premier Cru 2010 från La Chablisienne – delikat, energisk, uttrycksfull. (Även en tidigare under året provad 2009 väcker ljuva minnen med sin rika komplexitet.) Sancerre är ursprung för Henri Bourgeois fatlagrade Sauvignon Blanc d’Antan 2008 – wow ett sån’t vin.

Monique Laroche, Domaine aux MoinesStörst avtryck av de vita har 90-talsvinerna som Monique Laroche serverade oss på Domaine aux Moines i Savennières satt. På skördens första dag i oktober, vandrade vi i vingårdarna i sommarvärme. Sedan provade vi Chenin blanc från 1999, 1998, 1994 och 1992. Poesi klädd i vindräkt – mineralitet, saffran, honung…

Bland de röda hade vi ett tufft val att välja ett vin ur en fantastisk (obloggad) provning med (nästan alltför) många godsaker på en gång. Bland vinerna från mestadels Bordeaux, Châteauneuf-du-Pape och Kalifornien, föll slutligen valet på Château Pontet-Canet 2005. ”Bäst” är anteckningen i sidan av boken. Fruktigt, ännu ungt, intensivt koncentrerat med ypperlig sammetsstruktur.

Vårt besök hos Château Yvonne i byn Parnay i Saumur räknar vi också till de minnesvärda. Även om vi på grund av skördeförberedelserna inte fick tillfälle att träffa vinmakaren själv. Och fastän vi egentligen kom för att prova vitt. Därute, på gårdsplanen slog de tre röda Cabernet Franc-vinerna nästan nock på oss. Château Yvonne 2010, La Folie 2011 och L’Île Quatre Sous 2011. Den sistnämnda har vi även hunnit korka upp på hemmaplan och intrycket består. Oemotståndlig med sin sammetslena koncentrerade fruktighet.

Ytterligare två röda tar sig in på listan. Den Alain Graillot Crozes-Hermitage 2001 vi korkade upp i höstas var rent underbar. Det härär Syrah och norra Rhône när det är som bäst för oss. Och så sist, men definitivt inte minst, Nya Världen med en Heitz Cellars Bella Oaks Vineyards Cabernet Sauvignon 1996. Stor mogen, läder, animaliska toner, svarta vinbär, torkade örter och mynta och med en eftersmak som aldrig ville ta slut. En av årets två 20-poängare (den andra fick Domaine aux Moines 1994).

Tio Pepe En Rama 2013Årets mest minnesvärda sherry blir Tio Pepes En Rama. Färskfinon som vi drack både rå och ”orå”. Jo, det var en upplevelse att se hur den utvecklades, men 2014 ska vi se till att dricka upp den inom de tre stipulerade månaderna efter tappningsdatum. Det var som rå den var som mest unik och uttrycksfull – en symfoni av doft och smak.

Bubbel då? Jo, vi har provat många goda champagner under året, också i flera minnesvärda sammanhang. Men vi väljer att lyfta fram den pärlande lätta Domaine Huet Vouvray Pétillant Brut som vi provade på plats i Vouvray. Det var en upplevelse att känna buketten av nyanser i vinet med det lägre trycket och jämföra mot en ”ordinär” cremant. Pétillanten fick oss att stå med ett fånigt leende av lycka på läpparna och vi utropade ”Mer Pétillant i glasen!”.

Vi stannar hos Domaine Huet för det söta inslaget bland de minnesvärda vinerna. Vi vill inte skilja de tre åt; Clos du Bourg Moelleux 2007, Le Haut-Lieu Moelleux 2009 och Clos du Bourg Moelleux 2006 Première Trie. Var och en har sina ljuvliga kvaliteter.

Resa i vinland, Frankrike 2013

Avslutningvis, ett stort tack till alla er vinvänner, bloggläsare och producenter, som förgyllt 2013 och bidragit till alla minnesvärda upplevelser!

Vi önskar er ett riktigt Gott Nytt Vinår 2014!

Henri Bourgeois i Chavignol, vallfärd till baronessornas jordar

GPS:en hade lett oss på småvägar den sista biten på vår resa från Chenonceaux till Sancerre. Små gårdar, jordbruksmarker, inga vinfält. Så när vi äntligen siktade Sancerre, kändes det plötsligt och överväldigande. En sådan vy!

Vi hade kommit ut på kanten av en platå. I fonden, Sancerre tronande på sin sockertopp. Åt vänster, på den branta sluttningen ner mot botten av grytan, vingården Les Monts Damnés. Neråt till höger, den berömda getostbyn Chavignol. Vårt mål för dagen ligger överst, bredvid kyrkan och kyrkogården. Det är fredagen den 11 oktober, solen silar försiktigt fram genom dimmolnen, det drar lite småkyligt och strax kommer vi att vara framme hos producenten Henri Bourgeois.

Byn Chavignol med Henri Bourgeois nya gravitationsanpassade vineri överst till höger.

Varför ville vi besöka just Henri Bourgeois i Sancerre? Svaret är enkelt. Vinet Sauvignon Blanc Les Baronnes har varit en trogen gäst på många kursprovningar som ett bra exempel på Sauvignon Blanc i dess typiska buxbomsstil. Alltså var vårt stopp här ett slags vallfärd till vinets källa, denna Sauvignon Blanc på baronessornas vis. Men på plats var det nyfikenheten som stod i första rummet. Det skulle finnas mer att upptäcka. En stor producent, en palett av jordmåner och en mängd karaktärsfulla viner.

Henri Bourgeois är ett familjeföretag, gammalt och ungt på samma gång. Vinodlare i många generationer, men farfar Henri hade bara två hektar vingårdar i Chavignol i början av 1950-talet. Som brukligt var i området, var han en bonde med flera grödor i portföljen. Henri bestämde sig dock för att satsa på vinodlingen och tillsammans med sönerna Rémy och Jean-Marie började expansionen, som var som störst på 60- och 70-talen. Idag har man ca 70 ha, fördelade på 120 olika lotter i Sancerre och Pouilly-Fumé.

”Varje lott vinifieras separat,” säger Jean-Michel Fenioux som visar oss runt. ”Vi blandar heller aldrig vin från druvor som växt på kalkhaltig lera med med vin från någon annan jordmån.” Han berättar också att vinodlingen är ekologisk, men att man inte är certifierade.

Vi går uppför backen till det nya vineriet. Bara åtta år gammalt, halvt ingrävt i sluttningen och byggt i flera våningar för att kunna utnyttja graviationen och undvika att pumpa musten. ”Det ger oss mer aromer i vinet,” menar Jean-Michel. ”Vi var det andra vineriet i Frankrike som byggdes enligt de här principerna.” På den översta våningen kommer skörden in på, en våning ner pressas det och till tankarna på bottenvåningen leds det via ett rörsystem. Här nere finns också den moderna buteljeringsanläggningen. ”Buteljeringen är en viktig del i processen och vi vill säkerställa kvaliteten hela vägen till flaskan, därför har vi gjort stora investeringar här.”

Skörden närmar sig sitt slut, men det fortfarande fullt ös. På översta våningen, som bara används tre veckor per år, vibrerar det av liv. Pinot Noir i fokus. Många runt sorteringsbordet, koncentration, prat och skratt. Det är problem med gråröta i år och sorteringen är viktig. Samtidigt kommer en traktor med Sauvignon Blanc som går direkt ner till pressarna. Två personer i datorrummet har fullt upp, mäter syra och sockerhalt, registrerar data och styr flödena till rätt tankar.

Gammalt och nytt på samma gång, flinka fingrar och teknik. Dofter och ljud. Klara roller. Tempo. Lugn och puls. Allt på samma gång. Vi följer Jean-Michel i hälarna runt blänkande maskiner och tankar i det glänsande rena vineriet. Han visar, förklarar och svarar tålmodigt på våra frågor. Fördelen med att resa i skördetid. Det är en upplevelse.

Musten till de vita vinerna kyls ned till 4-6 grader och får två dagar i tank för debourbage, därefter en snabb jäsning under cirka fyra till sex dagar. För att bevara syran i Sauvignon Blanc stoppas den malolaktiska jäsningen. Vinerna får sedan vila på fällningen, från fem och upp till 10-14 månader. Ståltank för till exempel Les Baronnes som görs för att drickas ung och frisk. Men hos Henri Bourgeois används också ekfat.

Farfar Henri var den förste i Sancerre som 1985 använde ny ek i vinifikationen och idag får flera av egendomens toppviner närkontakt med fat. Till exempel vinet Etienne Henri, en hommage till farfar, som jäses och lagras tolv månader på fällningen i små fat. Man testar också olika fattyper. I fatkällaren tittar vi på ett tjockt och tungt österrikiskt fat (bilden högst upp till höger nedan). ”Vi har börjat testa det lite försiktigt, det ger mer finess och rund kropp till vinet.”

Vi har vandrat genom flera små källare, på båda sidor om bygatan, och kommit tillbaka upp till provningsrummet. Vi tittar på behållarna med prover från olika jordmåner som står i rummet. Hos Henri Bourgeois framhåller man fyra huvudtyper; kalkhaltig lera, flinta med mjuk kalkhaltig jord i de djupare lagren, kimmeridge-märgel med gott om snäckskalsfossil i leran samt till sist ren flinta.

Men nu är det väl dags att prova? Och det gör vi. Många olika viner; rött, vitt och rosé. Gemensamt är de är helt torra med bra kvalitet rakt över, men som vanligt är det några faller oss speciellt i smaken:

La Bourgeoise Sancerre Rouge 2010. Pinot Noir som växt på flinta, lagrat på ett år gamla 228 liters fat. Läcker rökighet som bryter igenom fat och frukt av röda bär. Lätt med frisk syra och bra tanniner. Bra längd med komplexa toner av fat, röda bär och kokta grönsaker. Gott nu, men skulle klara några år i källaren i fint. Den där härliga flintarökigheten, den lyfter verkligen vinet till intressanta dimensioner.

Les Baronnes Rosé 2012. Pinot Noir från kalkhaltig lera. 90% av den här laxfärgade, ståltankslagrade drycken konsumeras mellan 15 juni och 15 september berättar Jean-Michel. ”Vi dricker det till allt, men bara i sommarvärmen.”  Mycket fräsch, intensiv jordgubbsdoft med blommiga inslag. Lätt med rund fräsch syra, tutti-frutti-toner och jordgubb. Bra eftersmak med fruktigt slut. Ja, det här är den ”vanliga” rosén som vi kunnat köpa hemma också. Dock ej provad av oss tidigare. Bra rosé, kan rekommenderas, är vårt omdöme. 

Les Monts Damnés. Sist på plockningslistan.
Den branta sluttningen på Les Monts Damnés, ”det förbannade berget”, sist på plockningslistan.

Från den berömda kimmeridge-sluttningen på det förbannade berget strax bakom oss, Les Monts Damné, odlad och eftertraktad sedan medeltiden, provar vi två årgångar: Le MD de Bourgeois 2007 och 2011. Här är det ståltank som gäller. 2011:an är ännu lite ung, men visar fin mineralitet, lätta toner av fläder och gräs i elegant, frisk kostym. 2007:an har mognat fram och är nog på topp nu; stor doft och rund kropp med tropiska toner, citrus och fin mineralitet, lång komplex eftersmak. Vi gillar mineraliteten och den fina syran.

Sancerre d’Antan 2011. Fatlagrad Sauvignon Blanc från en gammal vingård på flinta. Jäst på gamla fat (4-6 år), därefter tolv månader på fällningen med battonage två gånger per vecka under oktober till mars, därefter bara en. Endast två omdragningar (vid fullmåne!) på hela året. Varken klarat eller filtrerat. Ljuvlig komplex doft med fin mineralitet, fat och fruktighet med gröna toner. Välväxt i kroppen och fräsch syra. Lång komplex eftersmak. Riktigt toppvin med utmärkt potential. Något som vi får känna prov på i d’Antan 2008 som blev provningens vin med största ”wow-faktor”. Exceptionellt stor doft med en bukett av intryck; tropisk frukt, litchie, söt melon, mineral med rökiga inslag. Relativt fyllig med distinkt syra och lång komplex eftersmak där faten gjorde stilsäker entré. En mycket bra årgång, som kan sparas några år till. Men varför vänta? Det är Wow! redan idag.

Kimmeridge-märgel med snäckskal och stenar, från slänten intill vineriet.
Kimmeridge-märgel med snäckskal och stenar, från slänten intill vineriet.

Sancerre Jadis 2011. Samma slags vinifiering som föregående vin, men nu på Sauvignon Blanc som växt på kimmeridge. Ett lättare vin, med vassare syra och med mer dominans från de gröna tonerna. Fin grön SB-doft, återhållna väl integrerade fattoner. Lätt kropp med mycket frisk syra och aromatiska svartvinbärsblad. Mycket lång eftersmak. Stramt för källaren.

Så dags för ”farfars vin” som sitter perfekt till några smakbitar Crottin de Chavignol, byns berömda getost. (Chavignol lär vara den enda byn i Frankrike som har AOP både för ett vin och en ost.)

Etienne Henri 2011. Vinifieras som d’Antan, med den skillnaden att det endast är nya fat, att vinet filtreras och att det dessutom bara görs de bästa åren och då på en mycket koncentrerad must från gamla vinstockar på flinta. De senast producerade årgångarna är -03, -09, -10 och -11. Ung, nyanserad elegant doft med skolkrita, fin fruktighet, återhållna SB-toner och väl integrerade fat. Medelfyllig med frisk syra och lång fatdominerad eftersmak. Vi gillar verkligen farfars välbalanserade och koncentrerade vin med de läckra fattonerna som nästan ger oss Bx-vibbar. Men det är ett vin för källaren. Vi glömmer det nog en si så där fem år innan det är dags.

Nyfikenheten är stillad, men bara för stunden. Sancerre har visat upp ett prov på områdets olika skepnader i Henri Bourgeois palett av viner. Men det här är ju bara början. Vi har skrapat på ytan. Vi bestämmer oss på stående fot, att till Sancerre måste vi åka tillbaka och då stanna flera dagar. Här finns så mycket mer att utforska.