Det händer inte så ofta, när man surfar in på en vinproducents hemsida, att man hittar logotypen för registrerat varumärke bredvid namnen på vinerna. Det gör du på Shafer Vineyards. Och om du är lycklig ägare till en flaska av deras viner, till exempel One Point Five, Relentness eller det legendariska Hillside Select, kommer du hitta symbolen ® på etiketten också. Läser man Reading Doug Shafers ”A Vineyard in Napa” förstår man varför.
Det var några månader sedan jag fick boken, utlånad av en entusiastisk vän. ”Du får en så’n go känsla av att läsa den,” sa han. ”Entusiasmen, de tidiga åren och alla intressanta detaljer. Visste du förresten att det fanns företag specialiserade på att köpa använda flaskor från vinerier, göra rent dem och sälja igen?”
”Shafers fick använda sig av ett sådant i mitten av 80-talet när de fick problem med svavelväte. De fick korka upp alla flaskor för hand, hälla tillbaka vinet på tank, fixa och filtrera och sedan tillbaka i flaska.”
Jo, jag fick en bra känsla. Båda gångerna, första läsningen före jul och nu, ”tack vare” en vecka i sjuksängen, ännu en. (Det börjar väl bli dags att lämna tillbaka boken nu. Tack P för lånet!)
Jag älskar den här sortens berättelser. Därav anledningen till att George Tabers ”The Paris Judgment” är en av mina favoriter. Nu fortsätter den kaliforniska vinhistorien i den här boken. Medan Taber sätter ett stort fokus på tiden fram till tävlingen 1973 och en bit därefter, så överlappar Shafers historia då den tar ett riktigt avstamp januari 1973 när John Shafer, Dougs pappa, sätter sin familj i bilen och kör från Chicago till den nyligen köpta vingården i det som nu är Stags Leap District, Kalifornien.
Doug var 17 då och hade inte en aning om vad som väntade honom. Visste inte att hans fars närmast besatta sökande efter en vingård belägen på fina sluttningar, skulle leda familjen till en plats som var så väl anpassad för Cabernet Sauvignon att deras Hillside Select nu anses vara en av kaliforniens ikonviner. Något som naturligtvis inte var möjligt utan målet att ständigt förbättra kvalitet, ett mål som delats av familjen Shafer, deras anställda och inte minst vinmakaren Elias Fernandez, som har varit med på resan sedan 1984. Passion.
Boken tar oss med genom med- och motgångar för företaget såväl som för dalen, kryddad med en rad anekdoter. Till exempel hur begravningen av en filmstjärna på egendomen gav namn till en av vingårdslotterna; och hur problemen med att etablera en annan lott, inklusive exploderande sprinklerhuvuden på ett totalt onödigt överliggande sprinklersystem, fick mamma Bett att kalla den ”John’s Folly”.
Vi får också veta hur svårigheten att få tag i plockare bidrog till storheten i John Shafers allra första Hillside Select, 1978:an. Den blev förresten under lång tid måttstocken och det var inte förrän med 1991:an som Doug och Elias tyckte sig ha åstadkommit en motsvarande årgång. Andra historier berättar om processen att skapa Stags Leap District AVA, återkomsten av phylloxeran och dess effekter på 90-talet, och hur Amigo Bob blev deras konsult under de första stegen mot en ekologiskt hållbar odling.
Jag gillar historierna, jag gillar den personliga rösten och jag gillar verkligen att följa Shafers och utvecklingen i deras vingårdar och vineri. Naturligtvis är det subjektivt, berättelsen är från Doug Shafers perspektiv och ger en del av Napas historia från 70-talet fram tills nu. Nu gillar jag den här genren av vinlitteraturen och i den här boken speciellt den personliga touchen och den hjärtevärmande entusiasmen. En varm läsrekommendation till detta tidsdokument över en vinproducent och dess hemvist i Napa.
Hallå där, hör jag den uppmärksamme läsaren skrika, ”hur var det med det registrerade varumärket?” Ja, så här beskriver Doug själv vikten av varumärket och jag tycker också det här citatet är ett bra exempel på den passion som går som en röd tråd genom hela boken.
”Your brand is your promise to the consumer. It’s your reputation. It’s the encapsulation of your core values. At a winery of our size it’s not just a logo. It’s those long hours I spent in the early ’80s trying to make wine and learn the art of winemaking at the same time. It’s the weeks Dad spent in airports and rental cars to sell our wine. Our brand is the hundreds of times Dad, Elias, and I have gotten up in freezing, predawn hours to taste grapes in the vineyard. It’s the all-nighters. It’s the vintages that wouldn’t let us sleep. It’s the days I missed with my family because of a sales schedule that had me in New York or London or Hamburg or on a cruise ship in icy rain. When someone attempts to steal our brand it’s personal, as though some part of my family has been assaulted.” (p. 148)
Och Doug, om jag någon gång skulle komma till Kalifornien och Napa, då skulle jag verkligen vilja besöka Shafer Vineyards. Även om det här är en av de troligen tusentals vinbloggar ni aldrig hört talas om, så tror jag att jag faller in i den kategori du beskriver som de hängivna och noggranna som gör det av kärlek till vinet. Jag skulle glatt boka in mig på en av de där ”max tio personersbesöksprovningarna” och ha en riktigt trevlig stund. Och när jag kommer, så gissar jag att jag inte behöver åka fram och tillbaka längs Silverado Trail för att hitta avfarten till Shafers vingård såsom du var tvungen, den där allra första kvällen du körde hem från basketbollträning i St. Helena 1973. Fyrtio år senare är det ett annat Napa, en etablerad hemvist på vår glob för vin av bästa sort.
”A Vineyard in Napa” by Doug Shafer with Andy Demsky;
Foreword by Danny Meyer. (2012) University of California Press, Berkeley and Los Angeles, California. ISBN 978-0-520-27236-1
Lite mer lästips om Kalifornien: California dreamin’ and reading.
George Tabers 
Monahans historia tar sin början i det tidiga 1800-talet, alltså redan före guldrushens dagar. Framför allt beskrivs här vinodlar- och vinmakarpionjärerna i Napa och Sonoma. Vi kan också läsa om historiska vingårdar som fortfarande brukas. Bokens avslutande kapitel tar oss tar oss in på 1900-talet när de två ”dödliga p:na” beskrivs; phylloxera och prohibition, alltså förbudstiden.
Bonné myntar begreppen Big Wine och Big Flavor för att beskriva den av många vinmakare och konsumenter eftersträvade vinkaraktäristiken under eran som tog sin början 1997 och, påeldad av Parkers bedömningar, har fortskridit in i nutid. Men det boken handlar om är motsatsen till Big Wine. Den berättar om de nutida pionjärer som vill låta nyanserna från druva och terroir fylla vinet.
Ett vin för gudar. Eller kanske av gudar? En urgammal ”lek” med siffror och bokstäver ger siffran 365, alltså så många dagar som bidrar till att skapa vinet. 365 är också talet som motsvarar namnet Abraxas. Vilket alltså inte bara är namnet på Santanas andra album. Eller efternamnet på sångerskan Rebecca Abraxas. Utan namnet på gudarnas gud. Och namnet på Robert Sinskeys innovativa skapelse från det soliga Kalifornien.
Två korkar. Förvillande lika varandra. Fast tittar man riktigt noggrant ser man att den ena faktiskt är en millimeter längre än den andra. Tvillingar? Nej, det skiljer ett helt år emellan dem. Syskon kan vi väl säga. Speciellt när vi vet att de inte bara har utseendet gemensamt. De delar mer.
Ljuva Druvor 