Hon älskar att experimentera, tänker på vin i färger och har grisar i vingården. Naturligtvis ville vi träffa henne igen; Marie Menger-Krug, en av de sex vinmakarna som deltog i Terrific Women Winemaker’s Day på Ästad Vingård.
Idag är det den 18 mars, en dryg vecka efter eventet i Halland, och vi knackar på i paradiset i tyska Pfalz. Villa im Paradies är det första huset på vänster sida när man kör in i Deidesheim från söder, nummer 80 på gatan med det så passande namnet Weinstrasse. Utanför på trottoaren påskblommor planterade i lådor gjorda av gamla pupitre. Just det, familjen gör inte bara vitt och rött, utan också mousserande.
Villan är stor och vit med trärena fönsterluckor och tillhörande trädgård, den senare något vårigt yrvaken. På ena sidan vinoteket, utanför några ståbord. Under säsong kan här vara fullt av gäster. Det är populärt att besöka paradiset, ta ett glas vin eller två och köpa med sig några flaskor hem.
Marie dyker upp på klockslaget och vi dyker direkt ner i en av hennes specialiteter. Den där mousserande drycken som visar sig vara ämnet för hennes diplomuppsats på vinuniversitetet i Geisenheim. Då, 2004, ett garagevin, som Marie själv uttrycker det. Mycket liten upplaga och allt gjordes helt manuellt, Marie, mamma Regina och morfar som buteljerade. Det ovanliga? Méthode rurale, även kallad méthod ancestral eller artisanale.
Rurale, den gamla ”lantliga”, ursprungliga metoden, ger bubblor direkt i första jäsningen. Till skillnad från den gängse traditionella metoden, där ett färdigt stilla basvin får en ny dos jäst och socker och sedan genomgår en andra bubbelskapande jäsning på flaska. Méthode rurale är ovanlig i dag, franska Limoux brukar nämnas som exempel där den förekommer.
Marie plockar de mest perfekta druvorna, pressar och låter musten sedimentera under en dag. Därefter kalljäsning i ståltank med tillsatt specialjäst. När sockerhalten sjunkit till 20-23 gram per liter, dags för buteljering och så får det jäsa färdigt i flaska. Inget svavel tillsätts under hela processen. Först vid degorgering får vinet en liten dos. ”Druvorna håller så hög kvalitet,” säger Marie, ”därför behövs det inte mer.”
Den första kommersiella årgången gjordes 2007 och nu är vi framme vid årgång 2009. Marie gör både en Riesling och en på Chardonnay. Vilken vill vi prova? Vi väljer den senare och strax har vi 2009 Chardonnay Méthode Rural i glasen. Vackert klart guldgul. Rent, fräscht fruktig med mineralitet. Rund i gommen med distinkt spritsighet på tungan. Frisk känsla med gyllene frukt och mineralitet som hänger kvar länge. Speciellt. Utmärkt. Läckert.
”Det här är naturen,” säger Marie. ”Det här är den rena druvan, som Chardonnay smakar. Underbara aromer.”
Vi undrar förstås om jästen. På Ästad deklarerade Marie att hon älskar ”vildjäsning” med den jäst som finns naturligt på druvans skal, men här tillsätts odlad jäst som klarar det högre tryck som bildas i flaskan. Det visar sig att hon faktiskt testat att göra några få flaskor med bara den naturliga jästen för ett par år sedan.
”It worked!” säger Marie, men understryker samtidigt att risken är mycket hög. Så funderar hon en kort stund och tillägger att hon kanske skulle testa lite mer, det kunde ju bli ”the purest of nature”. Vi får se hur det blir. Troligen blir det åtminstone ett diskussionsämne kring middagsbordet.
För i det Menger-Krugska hemmet pratas det mycket vin. Fyra generationer bor tillsammans, äldst är mormor med sina 93 år, yngst Maries minsta på 1 år. Tre små traktorälskande pojkar har hon tillsammans med sin vinmakande man. Träffades gjorde de på Geisenheim.
Vinmakarrötterna sträcker sig tillbaka ända till 1758. Två egendomar med vinodlingar om 80 hektar står under Familie Menger-Krugs omvårdnad. Krug’scher Hof i Rheinhessen kommer från Maries fars sida medan Motzenbäcker, strax intill Villa im Paradies, kommer från hennes mors.
På Krug’scher Hof i Rheinhessen finns fem olika jordmåner och många mikroklimat, roligt när man som Marie vill låta platsen ta plats i vinet.
På Ästad provar vi bland annat en fin Krug’scher Hof Weissburgunder Keltic Terre 2013 från kalksten: Blommig elegant nos och gomfyllande fruktighet, aprikos och mineralitet. Medelfylligt med bra syra och ren och välstrukturerad kropp. (Vi borde ha mer Weissburgunder på bordet, säger vi efter vår resa, ett sådant bra matvin!)
”Namnet Keltic Terre,” förklarar Marie, ”är en hommage till kelterna. De var på plats i Rheinhessen före romarna, var vinproducenter och lärda ifrågan om natur och örter.”
Druvorna till Krug’scher Hof Riesling Spätlese Herrgottspfad 2012, Maries favorit i frågan om enskilda vingårdar, växer på en fetare jord, raka motsatsen till Keltic Terre. En fin Riesling med karaktär: Citrus, stenfrukt, vita blommor och cykeldäck i ung nyanserad doft. Lätt i gommen med mineralitet, fin struktur och angenäm frisk syra som leker tittut. Bra längd, komplex med inslag av nötighet och grape.
Tillbaka till Pfalz och vi går de få stegen från paradisets trädgård till vingården Reiterpfad där morgonsolen strilar ner på rad efter rad av Rieslingrankor. Vi pratar odlingsfilosofi. Hållbarhet.
I vingården är rankorna snyggt uppbundna med konstfärdigt knutna pilkvistar. Här gillar man inte att använda ståltråd. Den kan så lätt skära in i rankan. Istället har man tagit till heders den gamla metoden att använda pil.
Mellan raderna breder olika växter ut sig, blommor och örter. En medveten strategi för att skapa biologisk mångfald och ett gynnsamt ekosystem. Alla familjens vingårdar odlas ekologiskt, certifierat.
”Vi har inte sprutat på över 20 år,” påpekar Marie. ”Behöver vi tillföra extra gödning är det naturgödsel som gäller.”
Hållbar produktion i balans med naturen är ledstjärnan. På väg in mot den biodynamiska vägen, tillför man också olika egenproducerade ”teer” (”på vårt sätt och vi använder inga kohorn”) och skördar enligt månfaserna.
Från sandstensjorden i Rupportersberger Reiterpfad (jo, vingården hör faktiskt till närliggande byn Ruppertsberg) kommer druvorna till Motzenbäcker ”dem Himmel so nah” 2013, Riesling Spätlese trocken, ett vin som Lufthansa serverat i första klass sedan sju år tillbaka.
Friskt, lätt med finstämda fruktiga nyanser där citrus, blommiga noter och en liten vaxighet sticker upp. Lång eftersmak med fint integrerad syra. Jo, himlen är nära. Elegant.
Och så var det det här med grisarna… fortsättning följer.
Tidigare på Ljuva Druvor om Marie och familjen Menger-Krug:
Länk till Villa im Paradies hemsida.
Svensk importör är Terrific Wines.
Ljuva Druvor 