Etikettarkiv: portvin

Stilren portglasetikett

För att använda glaset med stil behöver nybörjaren en bruksanvisning eller, ännu bättre, en lektion av någon som kan.  Vi får vår av Jorge Serôdio Borges under lunchen på Quinta do Passadouro. Glaset är inte vilket glas som helst, utan det officiella portvinsglaset. Jo, det finns ett sådant, tydligen välsignat av portvinsinstitutet.

Quinta do Passadouro Vintage Port 2011

Jorge har serverat oss Passadouros utsökta Vintage Port 2011 när vi kommer att om prata om glaset.  På håll skulle man kunna missta det för ett vanligt ISO-glas. En närmare titt och skillnaderna framgår. Naturligtvis sägs det vara utformat för att framhäva den ädla dryckens alla sensoriska förtjänster. Den portugisiske designern Alvaro Siza har dessutom lagt till ett par detaljer som direkt avslöjade vår brist på kunnighet.

Stjälken på glaset är inte rund, utan formad med fyra sidor. Ganska högt upp finns en liten urgröpning på en av kanterna. Passar en finger bra, så min tumme hamnade där.

Fel, fel, fel, som Brasse skulle ha sagt. Urgröpningen ska inte vara vänd mot kroppen när man fattar glaset, utan på motsatt sida. Ingen tumme alltså, utan pekfingern. Och naturligtvis inga fingrar om glasets kupa, bara om stjälken.

Då gör vi ett försök igen. Greppa glaset om stjälken med pekfingret i urgröpningen vänd från dig och tummen på baksidan.  De andra fingrarna gömmer du lite diskret i handen, med undantag för långfingret som får lova att stötta lite under tummen. Alltså, endast en finger fram och två bak på stjälken.

”Bara pekfingret på framsidan?” frågar jag Jorge för att riktigt kolla om jag fattat rätt. Jag som alltid brukat ha två fingrar på framsidan stjälken, oavsett vinglastyp. ”Jo,” bekräftar han, ”bara ett finger, men det är mest en fråga om etikett.” Jaha, ska det vara med stil, så blir det alltså att lära om.

Så har vi Sizas andra lilla detalj. Utformad för den som gillar att balansera glaset genom att hålla det i foten. Även här gäller det att se upp.

Stjälkens sidor mynnar ut på den runda foten och delar upp den i fyra delar. Tre lika tjocka, men den fjärde är lite tunnare. Och det är här, på den tunnare fjärdedelen, som du greppar med tumme och långfinger. Snyggt.

Lektionen och den ljuvliga vintagen tog all uppmärksamhet och vi glömde se till att få ett presentabelt foto på glaset. Den som inte sett det tidigare kan till exempel titta här; Siza Official Port Glass.

Då har vi lärt oss att hantera portvinsglaset med stil och etikett också. Tack Jorge för lektionen!

Jorge Serôdio Borges in Wine & Soul's original vineyard

Alla inlägg om våra besök hos Quinta do Passadouro och Wine & Soul i portugisiska Dourodalen, maj 2014:

Annonser

Quinta do Passadouro; ett vitt, tre röda och två port

”Det är ett litet, men mycket effektivt vineri,” understryker Sandra. Hit kommer skörden för att vinifieras separat, lott för lott. Druvornas öde är förutbestämt. Varje vin är knutet till utvalda vingårdslotter, samma år från år. Grundregeln är enkel, varmare läge port, svalare läge rött Dourovin.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sandra Tavares da Silva tar emot oss utanför Quinta do Passadouros vineri. Hennes man, och Passadouros vinmakare, Jorge Serôdio Borges, är försenad.

Quinta do Passadouro köptes i början av 90-talet av den belgiske affärsmannen Dieter Bohrmann. Han älskade Portugal och portvin, men hade också visionen att producera rött Dourovin på egendomen. Så blev det också. När Dieter Bohrmann gick bort för tre år sedan gick ägandet har vidare i familjen till hans två döttrar. Jorge Serôdio Borges är också delägare, med ansvar för den dagliga skötseln av egendomen.

Runt Passadouro finns 20 hektar odlingar, varav Sandra räknar sju av dem till de mycket gamla: ”Vi börjar säga gamla när stockarna fått mer än 60-70 år på nacken och då är det alltid ‘field blends’ alltså samplanteringar av olika druvsorter.”

Odlingarna sköts ekologiskt, men man är inte certifierade. Sandra förklarar att certifiering inte varit så viktigt för dem och dessutom mycket pappersarbete för ett litet företag. Klimatet är torrt, vingårdarna etablerade och väl ‘balanserade’. Endast oïdium kan vara ett problem, vilket man behandlar med svavel. Biologisk mångfald och biologiska metoder är det som gäller enligt Sandra.

Vingården strax intill vineriet har uppnått den aktningsvärda åldern av nästan 80 år, en field blend av ungefär 30 sorter, tätt planterade vinstockar, 7000 per hektar. Det här basen för Quinta do Passadouros Reserva.

De bästa röda vinerna och portvinet startar sin bana med fottrampning och jäsning i lagares, de stora rektangulära stenkaren i granit. De enklare vinerna får också börja i lagares, med fottrampning under en eller ett par dagar, men flyttar över till ståltankar när det är dags för jäsningen. Druvorna till de vita vinerna går direkt till ståltank.

Fatlagringen av Passadouros viner sker uteslutande på franska fat. Större andel nya, upp till 50%, för premiumvinerna Reserva och Touriga Nacional vilka får mellan 16-20 månaders lagring, beroende på årgång.

Quinta do Passadouro and Wine & Soul lunch winetasting

Quinta do Passadouros röda instegsvin, Passa, provade vi inte vid besöket. Fem andra Passadouro-viner avsmakades däremot under trädgårdslunchen med Sandra och Jorge: ett vitt, tre röda och två port. Och det kan vi säga direkt. Passadouros viner föll oss helt på läppen.

Passadouro Branco 2013.
En blend av Viosinho, Rabigato och Códega do Larinho odlade på skiffer- och granitjordar, 500-600 meters höjd, runt byn Murça som ligger 50 km nordost om Passadouro. Jäst och uppfostrad på ståltank.
Mycket ljust gul. Medelstor, utvecklad doft av mineral och päron. Relativt lätt, torrt med frisk syra. Passionsfrukt, aprikos och mineralitet åt skolkritehållet i gommen. Läskande, fräscht.

Passadouro Tinto 2011.
40% Touriga Nacional, 25% Touriga Franca, 25% Tinta Roriz och 10% ‘field blend’. 18 månader på mestadels gamla franska fat. (Årgång 2010 tog sig 2013 in på 37:e plats på Wine Spectators top 100-lista, där kriterierna kvalitet, pris, kvantitet och importerad kvantitet till USA vägs samman.)

Jag frågar Jorge om blandningen alltid är lika år från år. Svaret blir att vinet alltid bygger på de tre druvsorterna, men andelen kan variera lite år från år beroende på druvkvaliteterna. Bilden av vad han vill åstadkomma är dock alltid helt klar innan blandningsproceduren tar sin början.

Blåröd. Stor, utvecklad doft dominerad av mörk frukt, fat och en liten kryddighet. Medelfyllig, med frisk syra och fina markerade tanniner. Fin fruktighet av mörka bär och plommon. Fint integrerade fat. Kryddigt åt pepparhållet. Lång härlig eftersmak. Stramt, elegant, strukturerat. Mycket bra!  En låda av detta skulle inte sitta fel.

Passadouro Touriga Nacional 2011.
En ren Touriga Nacional som avgick med guldmedalj vid årets International Wine Challenge. 50-70 år gamla stockar, 18 månader på franska fat, varav 50% nya. Spara länge råder Jorge, minst fem år.

Blåröd, tät. Stor, ung till utvecklad doft av mörk frukt, björnbär, plommon, tillsammans med en lätt blommig touch. Fyllig, mycket frisk syra och markerade fina tanniner och bra längd. Kraftfullt, koncentrerat.

Passadouro Reserve 2011.
Field blend av mer än 20 olika druvsorter från drygt 70 år gamla stockar. 1,5 år på fransk ek, varav 70% nya fat. Mycket stor lagringspotential.

Blåröd, tät. Utvecklad, medelstor doft med komplexitet. Mörk frukt, plommon, björnbär, finstämd fatighet och lätta blommiga toner. Fyllig, frisk syra och mjuka, men markerade tanniner. Mycket bra längd. Fokuserat, tätt, fräscht, mycket koncentrerat och komplext. Utmärkt, urläckert!

Så över till portvinerna, först en Ruby och sist en Vintage.

Passadouro Porto Ruby Reserva.
Field blend från gamla stockar. En blandning av ca fyra årgångar, lagrade på stora fat i genomsnitt fem år, där det äldsta vinet är 10 år gammalt och det yngsta 3 år.
Gjort för att vara lätt att dricka och temperaturen är viktig framhåller Jorge. Servera vid 12 till max 14 grader.

Djupt röd. Fruktig med blommiga toner. Medelfyllig, fräsch syra och medelstor sötma. Fina chokladtoner i eftersmaken. Ja, fräscht och lättklunkat, sina 19,5% till trots.

Quinta do Passadouro Vintage 2011.
Återigen en guldmedaljör från IWC 2014. Field blend, gamla stockar. Alla förhållanden perfekta denna superårgång 2011. Endast 4000 buteljer producerade. Mycket ungt idag.

”Perfekt att dricka idag, men om 20 år har komplexiteten och elegansen utvecklats så fint,” säger Jorge. ”Så varför dricka nu när det blir så mycket bättre? Det är gjort för att kunna sparas mer än 50 år. Tyvärr kommer det att överleva mig.”

Tätt, oerhört koncentrerat med mörk fruktighet, fräsch syra, balanserade tanniner, behaglig nedtonad sötma och läcker kropp. Mycket fin längd, mörka bär och chokladtoner. Ungt, fokuserat och förförande.

Vi njuter den sista skvätten Vintage och diskuterar när bästa tillfället är att dricka ett så underbart vin. För egen del konstaterar jag att tillfället var precis rätt just då. En varm och solig eftermiddag i maj, i trädgården på Quinta do Passadouro, i sällskap av Jorge, vinmakaren själv.

Sandra Tavares da Silva and JorgeSerôdio Borges

 

Quinta do Passadouro importeras till Sverige av Vinovum och ett par av vinerna finns för närvarande på monopolet (okt. 2014).

Vi besökte Quinta do Passadouro i maj 2014.

 

Alves de Sousa; Port i guld, bärnsten och rött

”Vi kan inte avsluta en provning utan Port,” säger Tiago allvarligt. ”Domingos skulle bli väldigt ledsen på oss allihopa.”

Familjen Alves de Sousa har gjort Douroviner i dryga 20 år, men portvin i flera generationer. Tiago är den femte i ordningen. Tradition, men också utveckling.

Tiago Alves de Sousa

Han ställer fram en flaska guldglänsande vit port bordet. Det finns en åldersindikation på etiketten: ”10 year old white”. Det innebär att portvinet är i genomsnitt tio år gammalt. En relativt ny klassificering för vit port påpekar Tiago. Och så berättar han historien.

”Vit port var tidigare vår specialitet, alltså på den tiden när vi gjorde portvin som såldes till de klassiska portskepparna. Vi gjorde vit port i den klassiska stilen, torr eller extra torr. Så när vi bestämde oss för att göra vår egen, ville vi göra något helt annat.”

Resultatet blev en vit port, gjord på samma sätt som röd. Druvorna fick jäsa med skinnet på eftersom de innehåller så mycket smakämnen. Och istället för att som tidigare hälla i vinsprit i slutet av jäsningen, för att få ett torrt vin, så tillsatte de den precis som för en ruby, i mitten av jäsningen för att behålla sötman i vinet.

För den här 10-åriga porten valde man dessutom de allra bästa druvorna. I vingårdarna som ger de röda premiumvinerna, Lordelo, Abandonado och Gaivosa, växer både gröna och blå druvsorter. När man skördade för Dourovinerna lämnades de gröna druvorna kvar. De  fick mogna extra länge och plockades senare. Efter vinifiering och ungefär tio år på fat har vi resultatet framför oss.

”Vi försöker ta vit port till en helt ny nivå,” säger Tiago och tillägger stolt att den rönt mycket stort intresse utomlands.

Quinta da Giavosa 10 year old White.
Guldorange ljus bärnsten. Stor, mogen doft av apelsin, blommor, mandelmassa, lite bittermandel. Medelfyllig, balanserad sötma och syra, där dofterna går igen; marsipan,  parfymerade noter, muscovadosocker i mitten, blommig mot mimosa och en touch av fat. Lång, lång eftersmak.

Utan nämnvärd tidigare erfarenhet av kategorin tycker vi detta är mycket bra, rent av utmärkt. Det finns en fräschhet som tonar sötman, så den uppfattas vara mindre än de faktiska ca 100 gr/liter. Inte den minsta eldighet (som vi är lite känsliga för) och dessutom en mycket läcker doft- och smakpalett.

”Drick till blå ost som Roquefort eller Stilton,” uppmanar Tiago, ”eller gärna till dessert, till exempel paj på äpple eller aprikoser.”

Port Alves de Sousa

Härnäst en 20-årig Tawny. Det må vara genomsnittet, för i blandningen ingår också en del riktigt gammalt vin.

Tiago gillar att göra tawny. Friheten det innebär att blanda och designa vinet över tid. Och det här att flera generationer bidrar och arbetar med att skapa samma vin. En tawny är resultatet av tre komponenter; vingården, vinmakaren och den ansvarige för vinkällaren. Tawnyn vi provar innehåller vin som Tiagos far, Domingos, gjorde för 40 år sedan. Fascinerande!

Quinta da Gaivosa 20 year old Tawny.
Rödbrun, mot orange mörkare bärnsten. Stor doft dominerad av farin, julnötter, mandel, torkade fikon och dadlar. Medelfyllig, söt med balanserad syra. Komplex, torkade julfrukter och dito kryddor. Mycket bra längd.
Återigen känns det fräscht när syran balanserar upp och tonar ner sötman. Återigen väl integrerad alkohol. Läckert, mycket fint.

Så är det dags final med vintage port från den formidabla årgången 2011. Redan utnämnd till en av de bästa årgångarna någonsin.

Alves de Sousa använder druvor dels från Gaivosa och dels från Quinta de Oliveirinha, en annan av de totalt sex egendomarna i familjens ägo. Oliveirinha ligger Cima Corgo, hjärtat av odlingarna av druvor för portvin. Det står för koncentration och rikedom, medan det svalare Gaivosa bidrar med balans och friskhet.

Druvorna fottrampas i lagares. ”Jag är den förste som hoppar i och börjar trampa,” skrattar Tiago. ”Och den siste att gå ur.” Tiago återintroducerade fottrampningen som används speciellt för Vintage och LBV. Aldrig för Douroviner, extraktionen blir alltför kraftig.

Alves de Sousa Vintage Port 2011.
Blårödsvart, helt tät. Stor, ung karaktärsfull och fullpackad doft. Svarta vinbär, björnbär, blåbär, katrinplommon, choklad, mynta, eukalyptus och gröna örter. Fyllig med frisk syra och fina markerade tanniner och behaglig sötma. Oerhört koncentrerad, komplex smakbild. Mycket lång komplext fruktig eftersmak kryddad med kakao.

Ett enastående vin. Förförande, utsökt gott. Vi frågar oss hur man ska kunna spara det när det är så bra nu? För sparas ska det. Ett vin för nya generationer, våra barn och barnbarn menar Tiago. Denna 2011 Vintage Port kommer stå på sin topp om 50 år.

Eftermiddagen har övergått i tidig kväll. Timmarna har gått fort, alldeles för fort. Det är dags att åka tillbaka till Porto. Till vår entusiastiska, positiva och kunniga värd kan vi inte säga annat än:

”Tack, Dr. Tiago.”

 

Schist Alves de Sousa Vineyard

Vi besökte Alves de Sousa i maj 2014. Tidigare artiklar:
Alves de Sousa; Minutiöst, Dr. Tiago
Alves de Sousa; Douro i vitt & rött