Etikettarkiv: tannat

Ryktet om min nära förestående…

”Döma ut mig på grundval av en olycksbroder? Och du ska kalla dig sommelier!?” Monty tittar på mig med kallt förakt. Fnyser och snörper på den röd- och guldglänsande etiketten. ”Du borde verkligen veta bättre. Sätta sådana rykten i svang. Du känner väl själv? Påståendet om min nära förestående bortgång är högst överdrivet.”

”Fin torkad frukt och komplexitet i de mogna aromerna,” Monty lyfter fram sina företräden utan blyghet men erkänner sedan. ”Några rynkor, jovisst, det kan jag inte neka till, russinlika kan vi väl hålla med om, men vackert linjerade och lädret av yppersta kvalitet. Befinner mig i årgångens allra bästa år. Så det så.”

”Jo, liket lever,” konstaterar Han när jag återger noteringen från Herr P:s bejublade juniprovning. Då skickade vi olycksbrodern vidare till vinnekrofilernas helgedom med omdömet ”doft av ålderdom, kemi och russin. En syra- och tanninbomb utan frukt. Icke för oss”.

Chateau Montus 2001Men det här är någonting helt annat. Vår egen Monty årgång 2001, kanske mer känd under etiketten Chateau Montus, med massor av ädla Tannat-druvor från Madiran innanför glashöljet, lever i all önsklig välmåga. Välsvarvade tanniner i mängd (Tannat är ju trots allt tannin-Tannat), balanserat med motsvarande mängd syra. Frukten lever, fin komplexitet med nobla russin och högklassigt läder i utmärkt längd. Moget, javisst. Gott, javisst.

Flaskvariation, taskig kork på Herr P:s flaska, lagringsförhållanden? Vem vet. Monty 2001 har i alla fall sovit gott i vår källare, trots att plats endast getts i andraklasskupén, där förhållandena är okej, men inte med oklanderligt jämn temperatur. Montys sista centilitrar presterar faktiskt även efter en natt i kylskåpet.

”Käre Monty, förlåt, jag ber om ursäkt för mina förutfattade meningar när det gäller din kondition, men din olycksbroder var faktiskt inte så fräck. Du är bara så läcker nu, men hade jag haft några fler av dina bröder i källaren skulle jag faktiskt korkat upp och njutit dem före jul. Skål Monty!”

Chateau Montus 2001

Annonser

Låter (bx)vinet tysta mun

Bordeaux, bordeaux. Med så’na viner i glasen är det svårt att låta bli. Låta vinet tysta mun. Det blir fokus. Tyst hänförelse. Egentligen synd att ens tillåta den lilla distraktion som det innebär att föra pennan över noteringspappret.

Är det inte konstigt? Här gör vi vårt bästa för att distanseras oss från vinerna som förekom så ofta i vår tidiga vinprovarbana. Idag verkar många fått lätt högfärdshosta av ivrig östlig uppvaktning med påföljande monetära effekter. Och ändå, när en förförande bx smyger runt hörnet och sänder ut klassiska vibbar är vi som trollbundna.

Bx and some more

Suverän juniprovning, sammansatt av Herr P. Vi är tysta på svenska, men för, tack vare långväga trevligt sällskap, den efterföljande stillsamt lidelsefulla diskussionen på engelska. Fem bx-ar, kryddat med en Supertuscan och, lite oväntat, en Tannat. Han ska ju testa oss, den gode P.

Château Cambon la Pelouse 2006, Cru Bourgeois, Haut-Medoc. Intro som en slags referens, så vi riktigt ska uppskatta det som kommer. Stilig, merlotty med mjukare anslag. Bra, men hamnar snabbt i bakvatten (och det enda av vinerna som vid omprovning två dagar senare – från små helt fyllda flaskor förvarade i kylskåp 🙂 – changserat).

Les Forts de Latour 2001, Pauillac. Toppvinet!!! Helt suveränt! Utvecklad till mogen, härligt bx-ig. Läder, mörka bär. Struktur, så tätt mellan smakmolekylerna, fint sandpapper i gommen. Evighetslång. ”Old style Bordeaux” precis som vi älskar dem.

Carruades de Lafite 2004, Pauillac.  Nosar föregående tätt i hälarna, men spelar lite fin flicka och håller på sig, men ändå – så tät i smaken. Finlemmad, rotfrukter och mörka plommon och läder. Hänger länge, länge. Old-style vibbar här också, utsökt.

Pontet-Canet 2004, Pauillac. Intar tredjeplatsen. Lite återhållen, lätt tjurig tonåring som inte vill släppa oss in på skinnet – ännu. Koncentrerat, komplext, fruktigt. Mycket strävt, medium på sandpapperskornen. Utmärkt längd. Lås in till tonåren passerats.

Cos d’Estournel 2004, S:t Estèphe. Ett kyligare intryck,  svart vinbär, försiktiga fat, koncentration med lite större korn på sandpappret. Gröna tankar och undertecknad tror inte vi är i Bordeaux. Fel, fel, fel. En Cos, mycket bra, men inte färdig att komma ut ur källaren än.

Chateau Montus 2001, Madiran. Här kom första icke-Bx:en. Tannat. Doft av ålderdom, kemi och russin. En syra- och tanninbomb utan frukt. Icke för oss, på väg mot vinnekrofilernas helgedom.

Ornellaia 2004, Bolgheri, Toscana.  Super tuscan, klassisk bx-blend. Men något sa att det här inte var äkta vara. Den där lilla medicintonen i doften? Kryddigt, svart vinbär, fat, komplext. Utsökt balanserat, koncentrerat, men i svansen dyker den eldsprutande draken upp. Naturligtvis bra, men ändå lite rustikare, lite mer rakt på än de nobla från B.

Toppen, Les Forts, Carruades, Pontet-Canet. Följd av Cos, Ornellaia och Cambon La Pelouse. Pladask.

Bx and some more

Naturligtvis får vi leta i gömmorna och hitta lite godis till den röda flighten på midsommar. Färre runt bordet ger färre flaskor, men inte mindre läckert. Tystnad. Provning.

Petit Village Cornuelles Ch Giscours

En finlemmad tät Margaux, Chateau Giscours 1998, fräscht mogna toner, frukt, örter, svartvinbärsnoter. Sammetslen attack, integrerade sidenlika tanniner. Lättnjutet i fin sidenklänning. Elegant, utsökt.

Petit Village 2001Yngst i kvällens skara. Chateau Petit Village, Pomerol. Vinet som så ofta stod på provningsbordet som Pomerolrepresentant i gamla tider (så känns det nu i alla fall).
Nu i årgång 2001. Läckert mogna toner, läder, rökig touch, plommon, fat, kryddig, paprikapulver. Saftigt insmickrande intryck med köttiga vibbar där tanninerna snart biter till. Komplext, slingrar sig genom gommen. Stiligt.

Inte heller vi kan motstå frestelsen att stoppa in en utom-bx-ing. En Chinon av matchande årgång, Les Cornuelles Vielles Vignes 1999 från Serge & Bruno Sourdais. Utvecklad till mogen doft, komplext, röda vinbär och lingon, örtig, kryddigt. Stiligt, rent, fjärilslätt, syrligt saftigt, utmärkt längd. Attraktivt, så gott, så gott!

Chinon tar våra vinälskarhjärtan med storm och lägger sig tätt före Giscours. Sorry lilla byn, så ofta förr var du störst. Du är fortfarande stor, men ikväll blev sällskapet för stort.

Petit Village Ch Giscour

Tystnad. Provning. Pratning. Inte tystar vinet mun mer än en kort stund.