Om en Garnacha; #33 El Hombre Bala 2012. Kanonkulan.

Vi firade en dag för sent. Garnachadagen inföll i år den 18 september. Men vi tog igen det rejält. El Hombre Bala, ”den mänskliga kanonkulan”, levererar på topp. En Garnacha av klass, signerad G.

Producent Uvas Felices står det på baksidesetiketten. Bakom namnet hittar vi kultförklarade Commando G, alltså de tre vinmakarna Fernando García (Bodegas Marañones), Daniel Gómez Jiménez-Landi (Bodegas Jiménez-Landi) och Marc Isart (Bodegas Bernaveleva), i ett samverkansprojekt tillsammans med den spanska vindistributören Vila Viniteca.

100% Garnacha från en tre hektar stor vingård på 900-1000 m.ö.h. inom DO Vinos de Madrid. Gamla vinstockar, mellan 40 till 90 år på nacken, med rötterna nedstuckna i granitjorden mellan byarna Cadalso de los Vidrios och Rozas de Puerto Real, väster om Madrid.  10 månader på franska fat.

El Hombre Bala 2012. Klar och genomsynlig röd. Doften i begynnande utveckling, fokus på rödsyrliga bär – lingon och tranbär – tillsammans med kryddiga toner. I gommen koncentrerad smak i lättviktskostym av krossad sammet. Sötfruktig ingång som fortsätter i röda syrliga bär med lite beska och laktrits. Sammetstanniner. Evighetslång förförande eftersmak. Lätt som en vindil. Struktur och textur på topp. Klass!

En mänsklig kanonkula? Snarare en kanonkula packad med druvkaraktär. Garnacha we love you!

Den internationella Grenachedagen infaller varje år den tredje fredagen i september. Läs mer på Grenache Associations hemsida.

På SB : ”El Hombre Bala 2012” (art.nr 99148, 199 kr, inköpt april 2015).
Uvas Felices importeras till Sverige av Vinovativa.

 

Om en Garnacha; #26 Domaines Lupier, El Terroir 2010. Navarra-hit.

Spanien. Navarra. I den lilla byn San Martín de Unx, knappt 5 mil söder om Pamplona, har Enrique Basarte och Elisa Úca skapat Domaines Lupier. 2006 gick de från anställning i vinbranschen till eget företagande med fokus Garnacha. Resultatet har låtit tala om sig.

Enrique och Elisa köpte 27 små lotter med gamla buskvinstockar. Bara Garnacha.  Några planterade redan 1903 och de yngsta i 70-årsåldern. Vingårdarna, på 400-750 meters höjd över havet, sköts numera enligt biodynamisk inriktning.  Jordmånerna skiljer sig mellan lotterna, gemensamt är det Atlantinfluerade klimatet.

Domaines Lupier gör två viner, El Terroir, som vi provat, och toppvinet La Dama med druvor från de högst belägna lotterna, båda internationellt uppmärksammade för sina kvaliteter.

El Terroir 2010, Domaines Lupier, DO Navarra.
100% Garnacha från stockar med en medelålder om 81 år. Jordmån främst kalkhaltig lera. Avkastning låga 19 hl/ha.
Jäsning och maceration på gamla fat, 500 till 1500 liter. Lagrat 15 månader på fat av varierande storlek (300, 500, 600, 700 och 1500 liter), varav 10% nya och resterande andra/tredje fyllning.

Röd, blåton relativt tät. Försiktig doft med bäriga toner och fat. I gommen fin textur, medelfylligt med frisk syra och matchande finkorniga tanniner. Mörk frukt, moreller, en touch gröna toner, fat och begynnande komplexitet. Lång fin eftersmak med syrliga röda bär, lite grönpeppar och lätt hetta i svansen.
Slankt, läckert av bra kvalitet. Behöver lite tid att öppna upp. Stoppa i källaren och vänta ett år innan korkskruven åker fram.

Det här var den första rena Garnachan vi provat från regionen. En Navarra-hit, som vi gärna ser mer av. Naturligtvis kommer vi också hålla utkik efter storasyster La Dama.

Domaines Lupier stiftade vi bekantskap med på förra helgens Sommelierernas Dag 2015 och Michel Jamais master class om spansk Garnacha. Där gick El Terroir ut som nr två i den röda flighten.

På SB: El Terroir 2010, Domaines Lupier, art.nr 90613 (små partier, 1200 flaskor), 191 kr (lanserad feb. 2015). Importör: Grufvan Handelsbolag.

Länk till Domaines Lupiers hemsida.

 

Sommelierernas Dag 2015

Kunskapspåfyllande, kontaktknytande och kul.
I helgen gick 15-årsjubilerande Sommelierernas Dag av stapeln på Clarion Hotel Post i Göteborg. En dag som tack vare jubileet blivit två. Master classes och provningar på lördagen och dryckesmässa på söndagen. Ett suveränt koncept som vi hoppas kommit för att stanna.

Välja var nödvändigt på lördagen. Tre av åtta seminarier fick plats i agendan. Naturligtvis klev vi på Michel Jamais master class och tog oss runt Spanien i Garnachas spår. Garnacha har ju senaste året legat oss lite extra varmt om hjärtat.

Han fortsätter med ölbryggare och därefter destillerat med Jamais, medan skribenten själv far till Tyskland och Joel B Paynes master class om VDP.  18 viner senare har fröet såtts till ett begär om att dyka djupare. Vi som så ofta skuttat över Tyskland och först längre västerut börjat följa vinvägarna.

Avslutar dagen tillbaka i Spanien. Sherry master class med Anders Öhman. En exposé över de olika stilarna, stöpta av Gonzalez Byass. Så fina, men det är den 30-åriga Apostoles VORS som stjäl hjärtat.

En högersväng inleder söndagen. Där står inresta tyska VDP-producenter på rad. Till vår stora förvåning behöver vi inte tränga oss fram. Vi tar svängen två gånger om. Först den vita turen, sedan den röda med Spätburgunder i blick. Entusiasmen från gårdagens VDP-seminarium späs på och vi anar början till en tysk kärleksaffär.

Det är alltid extra roligt att prata direkt med producenten. Inte konstigt att vi stannar till och låter Sandrine från Domaine Thibert hälla ljuvliga Chardonnayer från byarna i franska Macôn.

Att välja var tyvärr nödvändigt även på söndagen. En mängd utställare och begränsat med tid. Timmarna flyger förbi. Vi hinner prova några fler trevliga viner; franska, spanska, någon österrikare, australiensare och ett par amerikanska från Oregon. Ingen nämnd, ingen glömd, men tids nog återkommer vi. För vi kommer hem med fullklottrade noteringsböcker och många intressanta spår att följa.

En eloge till Sommelierföreningen Västra Sektionen för suveränt arrangemang!

 

Om en Garnacha; #16 Flor de Montgó 2013. Amaronedödaren.

Garnacha Tinta, Aragonien och Hammeken Cellars. Danskt och spanskt i förening. Vi följer upp #15 Montgó med en ekologisk kusin, Flor de Montgó, med ursprung IGP Bajo Aragón.

100% Garnacha. Druvor från vingårdar på 500 meters höjd runt Campo de Lécera. 40-åriga vinstockar, mycket låga 20 hl/ha i avkastning. Ståltank för hela slanten.

Tät, blåröd färg. Ung doft, medelintensitet, frisk, mycket örtig, lite grön, fruktig av mörka bär blandat med syrliga röda och över det hela en slöja blommiga toner. Medelfyllig, frisk syra och balanserade tanniner. Ett lättare, saftigt anslag i gommen. Hallonsaft, tranbär och lingon. Kryddat med vitpeppar. Bra längd, varm hallonsaft och lätt eldigt slut. 

Friskt, karaktärsfullt i all sin saftighet. Saknar en del koncentration, men levererar mer än prisklassen lovar.

Av enklare snitt, men klart i klass med sin oekologiske lite dyrare kusin, #15 Montgó. Ja, garnachiska Flor de Montgó, blomman från berget Montgó, slår an en gillasträng.

Faktiskt började denna provningskväll med en amarone. En ”inga namn nämnda välkänd” amarone, som dock var så tråkigt ointressant att vi var tvungna att plocka fram något annat. Det råkade bli denna Flor. Och Flor slog tråkmånsamaronen med hästlängder när det gällde att fånga vårt intresse med  karaktär. (Vilket inom parentes sagt troligen många goda Garnacha tinta/Grenache noir skulle gjort.)

På SB: Flor del Montgó 2013, art.nr 79215 (beställningssortimentet), 69 kr (inköpt aug. 2014).

Om en Garnacha; #15 Montgó 2010. Jazzar dag två.

Vi fortsätter årets upptäcksfärd bland Garnacha-stockar. Håller oss ännu ett tag i kvarsittaren  Ramiros hemtrakter, alltså  DO Carineña i spanska Aragonien. Landet där gamla lågavkastande Garnacha-stockar sägs stå som spön i backen. Spanskt, men också danskt.

Avsändare är Hammeken Cellars, grundat av Nicholas Hammeken, och där David Tofterup står i spetsen för vinmakarteamet. Båda två danskar. Namnet Montgó? Ett av många varumärken i Hammekens portföj. Namnet är taget efter bergsmassivet Montgó, strax intill den lilla orten Jávea, där företaget har sin hemvist. Nära Alicante, en bra bit från Carineña.

Hammekens utbud sträcker sig från enkelt till premium, med några högpoängare i stallet. Vår provade Montgó Garnacha Old Vines 2010, lutar sig mot de förstnämnda.

Eftersom vårt fokus i första hand varit 100% Garnacha, blir vi lätt besvikna när vi surfar in på importörens hemsida och finner att Garnachan fått ge plats åt 15% Syrah. Något som dock är helt i sin ordning enligt lagstiftningen. De gamla vinstockarna,  old vines, är i det här fallet cirka 40 år unga. Lagrat en tid på två år gamla franska och amerikanska fat.

Mörkt röd, medelintensiv. Något återhållen doft, med utvecklade aromer av mörka bär, björnbär, slånbär, aningen fat och lätt kryddighet. Fyllig, frisk syra och markerade tanniner och avslutande eldighet. Björnbär, svartpepparkryddighet, lite fat, bra koncentration. Eftersmaken relativt lång. Dock lite tillknäppt, enfilig, där alkoholen känns alltmer besvärande, den vill nästan krypa utanpå. Nja, vi ställer undan, vill ha något annat till maten.

Men märkeliga saker kan hända. Det visar sig när vi tar fram flaskan igen efter ett dygns vila i kylskåpet. Dag två jazzar frukt och bär. Vi hittar örtiga björnbär i full sving, sällskapade av vällustiga, utsvävande moreller och fina fat. Någon har släckt brasan. Det känns mer integrerat och mycket mer tilltalande. Siffran i kanten har dansat lite upp och ner, men slutar på en hygglig medelnivå. Det där vardagsvinet alltså.

Frågan kommer osökt. Det här var årgång 2010. Enligt Hammekens egen hemsida är det 2012:orna som nu är på tapeten. Denna årgång av100% Garnacha, samma ålder på stockarna, dvs. ca 40-år, endast 20 hl/ha i avkastning. Är den provade 2010;an av samma art som Ramiros, en liten kvarsittare? I vilken fall som helst, skulle det vara intressant att prova årgång 2012 och jämföra.

På SB: Montgó Garnacha Old Vines 2010, art.nr 2189 (beställningssortimentet), 89 kr (inköpt aug. 2014).